En studie gjord av den internationella mäklarfirman Knight Frank placerar den svenska bostadsmarknaden på en fjärde plats i rankingen över världens hetaste bostadsmarknader. Många kommuner i Sverige har upplevt en kraftig prisutveckling på bostäder de senaste åren och det är därför viktigt att studera den svenska bostadsmarknaden och dess priser. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka faktorer det är som påverkar prisutvecklingen på småhus i Sveriges kommuner. Studien är en tvärsnittsstudie över 288 kommuner där förändringen i bostadspriserna studeras under åren 1996 till 2015. Studien har utförts med hjälp av en statistisk metod i form av en regressionsanalys som har delats upp i två perioder: 1996 till 2005 och 2006 till 2015. Den beroende variabeln är prisutvecklingen på bostäder och de förklarande variablerna är utbudet av bostäder, förvärvsinkomst, arbetslöshet, befolkning och kommunalskatt. Regressionsanalysen visar att befolkningsökningen är den variabel som är signifikant med prisutvecklingen under den första perioden och alla förklarande variabler utom kommunalskatten ärsignifikanta under den andra perioden. Genom den deskriptiva statistiken kan vi även se ett samband mellan utbud av bostäder per invånare och prisutvecklingen på bostäder. / According to a study by the international real estate firm Knight Frank, the Swedish housing market is in a fourth place in the rankings of the world's hottest housing markets. Many municipalities in Sweden have experienced a strong price trend in housing during recent years. Therefore, it is important to study the Swedish housing market and its prices. The purpose of the study is to examine which factors affect the increase in house prices in Sweden's municipalities. We have made a cross-sectional study of 288 municipalities and studying the change in housing prices from year 1996 to 2015. The study was conducted using a statistical method in form of a regression analysis that has been divided into two time periods: 1996 to 2005 and 2006 to 2015. The dependent variable is the change in housing prices and the explanatory variables are the supply of housing, professional income, unemployment rate, population rate and municipal taxes. The regression analysis show that population growth is the variable that is significant to the price trend during the first period. All the explanatory variables except municipal taxes is significant during the second period. Through the descriptive statistics, we can also see a connection between supply of housing per capita and increases in house prices.

<p>Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care.</p> / <p>Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande.<strong> </strong>Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten.</p> / Axelina

Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care. / Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande. Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten. / Axelina