To understand the etiology of psychopathic personality traits and thus in the long run to be able to develop successful prevention, a first step is to find out what role genetic and environmental effects play. A meta-review of 15 twin studies (N=26, 981), was conducted to estimate the magnitude of genetic and environmental influences on psychopathic personality traits. The results show that additive genetic (heritable) factors and non-shared environmental factors each explain 50% of the variance in psychopathic personality traits, while shared environmental factors were of no importance. Measure, informant, age, and sex were investigated as potential moderators showing that informant had an impact on the findings. This meta-analysis provides a structured synthesis of the relative genetic and environmental contributions in psychopathic personality traits through various stages of development and across sex. / För att förstå etiologin av psykopatiska personlighetsdrag och därmed i det långa loppet kunna utveckla framgångsrik prevention, är ett första steg att klargöra vilken roll genetiska och miljömässiga effekter spelar. En meta-översikt på 15 tvillingstudier (N=26,981), genomfördes för att uppskatta i vilken grad genetiska och miljömässiga faktorer påverkar psykopatiska personlighetsdrag. Resultaten visade att additiva genetiska (ärftliga) och unika miljömässiga faktorer förklarar 50% var av variansen i psykopatiska personlighetsdrag, medan delade miljömässiga faktorer inte var av betydelse. Mått, informant, ålder och kön undersöktes som potentiella moderatorer och visade att informant påverkade resultaten. Denna meta-analys ger en strukturerad syntes av de relativa genetiska och miljömässiga bidrag som påverkar psykopatiska personlighetsdrag genom olika utvecklingsstadier och mellan könen.