Detta projektarbete har utförts som en del inom projektet ”Mulder – Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige” vars syfte är att undersöka vuxna döva nyanländas språkinlärning. Projektarbetet fokuserar på teckenanvändningen hos döva nyanlända i Sverige. Inom arbetet har kvantitativa såväl som kvalitativa analyser på nyanländas teckenanvändning gjorts. Först analyseras antal och fördelning av olika teckentyper i svenskt teckenspråk (STS): lexikala tecken, avbildande tecken, pekningar, bokstavering, gester och även användningen av internationella tecken eller tecken från sitt eget hemland. Sedan studeras variationen i teckenval hos lexikala tecken samt handformstyp inom avbildande tecken. Döva nyanländas bakgrund såsom tillgång till teckenspråk sedan födseln och utbildning är högst varierande och därför har informanterna delats in i tre grupper för att jämföra dessa gruppers teckenanvändning. Deras resultat har sedan även jämförts med data från förstaspråksanvändare från en tidigare studie.     Resultatet från den kvantitativa analysen visar att döva nyanlända producerar betydligt fler avbildande tecken jämfört med förstaspråksanvändarna som visar en något högre produktion  av lexikala tecken och bokstavering. Döva nyanlända tenderar också att producera fler gester och tecken som inte är från STS, det vill säga internationella tecken eller tecken från sitt eget hemland. När det gäller användningen av pekningar visar det sig vara ganska jämt mellan döva nyanlända och förstaspråksanvändare. Resultatet från den kvalitativa analysen visar att fonologiska variationer i tecken förekommer hos döva nyanlända och att det kan bero på transfer från döva nyanländas förstaspråk. Valet av tecken och handform kan bero på graden av ikonicitet och döva nyanländas språkliga och kulturella bakgrund. Dessutom visar dessa resultat att det förekommer skillnader gällande teckenanvändning inom de tre grupperna beroende på deras bakgrund och utbildning, som också berörs i denna studie.  Slutligen visar projektarbetet att döva nyanländas tidiga tillgång till teckenspråk och utbildning har betydelse för språkinlärning. / This degree project has been carried out as part of the project "Mulder - Deaf migrants’ multilingual situation in Sweden". The purpose of that project is to investigate language learning in adult deaf migrants. The project focuses on the use of signs by deaf migrants in Sweden. Both quantitative as well as qualitative analyzes of deaf migrants’ use of signs have been made in this project. First, the number and distribution of different types of signs in Swedish Sign Language (STS) were analyzed: lexical signs, depicting signs, pointing, fingerspelling, gestures and also the use of International Sign or signs from their own home country. Then the variation in choice of sign in lexical signs as well as handshape types within depicting signs was studied. The background of deaf migrants such as their access to sign language since birth and education is highly varying and therefore they have been divided into three groups to compare these groups use of signs. Their results have also been compared with data from first language users in a previous study.     The results from the quantitative analysis show that deaf migrants produce significantly more depicting signs compared to first language users who show a slightly higher production of lexical signs and fingerspelling. Deaf migrants also tend to produce more gestures and signs that are not from STS, that is, International Sign or signs from their own home country. When it comes to the use of pointing, it turns out to be fairly even between deaf migrants and first language users. The results from the qualitative analysis show that phonological variations in signs occur in deaf migrants and that this may be due to transfer from their first language. The choice of sign and handshape may depend on the degree of iconicity and the linguistic and cultural background of deaf migrants. In addition, these results show that there are differences within the three groups as well, regarding use of signs, depending on their background and education, which is also discussed in this project. Finally, the project shows that deaf migrants' early access to sign language and education is important for language acquisition.

This thesis focuses on changes in the height of articulation in Czech Sign Language affected by coarticulation. The theoretical base of the thesis originates from both Czech and foreign linguistic literature devoted to phonological processes in speech. One part of the thesis is basic insight into the issues of phonological processes in sign languages. The research of the height of articulation in Czech Sign Language affected by coarticulation follows the recent studies dedicated on changes in height of articulation of speakers of Dutch, American, Australian and New Zealand Sign Languages (Ormel, Crasborn, Kooij 2013; Tyrone, Mauk 2010; Grosvald, Corina 2012a; Russell, Wilkinson, Janzen 2011; Lucas et al. 2002; Schembri et al. 2009). The goal of the research is to describe the changes in height of articulation by the one-handed lexical signs with the place of articulation in the head area (the target signs KNOW and REMEMBER) affected by their phonetic context. The data were collected during the recordings of sign langugae production of 15 participants, all speakers of Czech Sign Language. 1400 tokens of target signs were excerpted and analysed in total. Results of research are compared with the present findings on coarticulation in foreign sign languages. Key words: Czech Sign Language, production...