Bullernivåer inom stadsmiljöer är ett problem som påverkar människors hälsa vilket kan åtgärdas med olika metoder. Rapporten kommer behandla metoderna bullerskärm och dubbeldränerande asfalt som har olika för- och nackdelar. Bullerskärmar har effektiva bullerdämpande egenskaper för bakomliggande omgivning, men en negativ visuell påverkan på stadsmiljön och hur gaturummet upplevs. Vid åtgärden bullerskärm kommer vegetation göras kring skärmarna för att ge behagligare visuell uppfattning vilket även bidrar till den upplevda bullerdämpningen. Dubbeldränerande asfalt har en obefintlig visuell påverkan men dess bullerreducerande effekter är osäkra beroende på förutsättningarna. Problem med bullerdämpande asfaltsbeläggningar i stadsmiljö är då köbildningar uppstår, då beläggningen inte har någon effekt under 30km/h och motorljud blir den övervägande orsaken till buller. Syftet med denna rapport är att jämföra vilken metod som är mest sparsam, dess akustiska och visuella påverkan samt väga in dess för- och nackdelar. Studien kommer göras mot gatan Östra promenaden i den nya tilltänkta stadsdelen Inre Hamnen i Norrköping som är en gata i stadsmiljö med närliggande bostäder. För att möjliggöra rapporten studeras relevant litteratur inom ämnet och använt information från Norrköpings kommuns programplan för den aktuella fallstudien Inre hamnen. För att uppskatta kostnader kring de olika metoderna kontaktades relevanta företag för att skapa ett realistiskt antagande av priser. Vid kostnadsjämförelse ges resultaten att dubbeldränerad asfalt är mer kostnadseffektiv om tidsramen är på mindre än 19 år, en längre tidsperiod ger att bullerskärmar skulle ge ett billigare utfall för det aktuella fallet. Det teorin visar på också är att bullerskärm ger en större minskning av oönskat buller i jämförelse med den dubbeldränerade asfalten, men har en stor visuell påverkan. För fallstudien Inre Hamnen anser vi att den bästa lösningen är dubbeldränerad asfalt. Detta gäller ur ett kostnadsperspektiv, dess bullerdämpande effekt samt dess obefintliga visuella påverkan.

Med större befolkning och inflyttning till tätbebyggda områden ökar även behovet av en fungerande infrastruktur som tar hänsyn till de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. I samhällsbyggandet ska därför främjandet av god hälsa och välbefinnande beaktas samtidigt som byggande och planering av bostäder och infrastruktur ska vara långsiktigt hållbart. Vid prospektering bör således mark som redan tagits i anspråk för bebyggelse och transporter, utnyttjas på ett effektivt sätt för att minska behovet av att jordbruksmark tas i bruk vilket på sikt kan påverka samhällets livsmedelsförsörjning. En av de utmaningar som samhällsplanerare ställs inför är att minimera bulleremissioner som påverkar boende längs Sveriges vägnät. Människor störs av buller från väg-, tåg- och flygtrafik som adderas till annat bakgrundsljud i tätbebyggda områden och regelverket som tar sikte på omgivningsbuller har därför skärpts på senare år. Redan i ett tidigt skede av planering av bostadsområden och vägprojekt behöver således hänsyn tas till risken för bullerstörningar så att eventuella åtgärder inkluderas i projektplan och budget. Utöver användning av t.ex. bullerplank och ljudisolerande fönster för att dämpa bullret när det redan uppstått, kan åtgärder vidtas där bullret uppstår vid vägytan när däck möter asfalt. Forskning och utveckling av nya däck och vägbeläggningar är därför högaktuell. Medan bullerreducerande asfalt redan används på andra håll i Europa ställer nämligen vinterklimatet och den nuvarande användningen av dubbdäck i Sverige krav på vidareutveckling av vägbeläggningar som klarar dessa påfrestningar även i de norra delarna av Sverige. Syftet med studien är att utreda om användningen av bullerreducerande vägbeläggningar, så kallad tyst asfalt, är ett realistiskt alternativ för att dämpa vägtrafikbuller i Sverige. Tekniskt och ekonomiskt har bullerreducerande asfalt hittills varit en utmaning eftersom beläggningenlättare tagit skada och krävt annat underhåll än traditionell asfaltbeläggning. Samtidigt har test visat att den bullerreducerande asfaltens struktur kan absorbera ljudvågor och hindra att dessa sprids och stör boende i omgivningen. Med lägre bulleremission skulle den störande påverkan som oönskat ljud har på människors boende och möjlighet till utevistelse minskas. Slutsatsen av studien är att det finns ett stort intresse i Sverige och EU av att hitta lösningar på problemen med buller, inte minst då det kan medföra samhällsekonomiska vinster i form av bättre folkhälsa och en effektivare markanvändning i tätbefolkade områden. Samhällsekonomiskt får därför bullerreducerande vägbeläggningar ställas mot andra åtgärder för att reducera buller och inte i första hand mot traditionella vägbeläggningar som är beständigare i sig men som samtidigt bidrar till höga bulleremissioner. I takt med en ökad efterfrågan på bullerreducerande åtgärder tillsammans med en utveckling av mer hållbara material så kommer vi sannolikt att få se fler vägar med tyst asfalt. / With a larger population and people moving to densely populated areas, the need for a functioning infrastructure that considers the global goals for sustainable development, Agenda 2030, also increases. In urban planning, land that has already been used for buildings and transportation should thus be used in an effective way to reduce the need for use of agricultural land, which in the long run can affect a society's food supply. One of the challenges that urban planners face is to minimize noise emissions that affect residents along Sweden's road network. People are disturbed by noise from road, train and air traffic which is added to other background noise in densely populated areas and the regulations aimed at ambient noise have therefore become stricter in recent years. Even at an early stage of planning residential areas and road projects, the risk of noise disturbance needs to be considered so that possible measures are included in the project plan and budget. In addition to the use of e.g. noise barrier and soundproofing windows to dampen the noise when it has already occurred, measures can be taken already where the noise occurs at the road surface when tires meet asphalt. Research and development of new tires and pavements is therefore highly topical. While noise-reducing asphalt is already used elsewhere in Europe,the winter climate and the current use of studded tires in Sweden place demands on the further development of road surfaces that can withstand the stress even in the northern parts of Sweden. The purpose of the study is to investigate whether the use of noise-reducing pavements, socalledquiet asphalt, is a realistic alternative for reducing road traffic noise in Sweden. Technically and economically, noise-reducing asphalt has so far been a challenge because the pavement has been more easily damaged and requires other maintenance than traditionalasphalt paving. However, tests have shown that the structure of the noise-reducing asphalt can absorb sound waves and prevent them from spreading and disturbing residents in the surroundings. With lower noise emissions, the disturbing effect that unwanted noise has on people's housing and the possibility of outdoor activities would be reduced. The conclusion of the study is that there is great interest in Sweden and the EU in finding solutions to the noise problem, not least as it can lead to socio-economic benefits in the form of better public health and more efficient land use in densely populated areas. From a socioeconomic point of view, noise reducing road pavements may therefore rather be compared to other measures against noise and not primarily to traditional road pavements which may be more durable but at the same time contribute to high noise emissions. Following an increased demand for noise reduction measures together with the development of more sustainable materials will probably result in more roads with quiet asphalt.