SAMMANFATTNING Studien belyser vid vilket ämnesinnehåll undersökande undervisning används i matematik respektive No i årskurserna 4–6. Studien lyfter även skäl till varför man väljer att inkludera undersökande moment i undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på när och varför undersökande undervisning används samt för att se om det råder en skillnad mellan matematik och No. Vår studie är baserad på John Deweys teori kring learning by doing. Det handlar om att göra eleverna aktiva i sin lärandeprocess. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare med varierad erfarenhet. Samtliga lärare undervisade inom både matematik och No. Studiens resultat visade att tillgängligheten till material, möjligheten till att konkretisera och att införa praktiska moment i undervisningen påverkade ämnesinnehållet och var skäl till varför lärare använde undervisningsformen. Studien visade även att lärare främst plockade in undersökande moment vid ämnesinnehåll som geometri och taluppfattning och tals uppfattning inom matematiken medan det inom No var NTA-lådorna som styrde vilket ämnesinnehåll de arbetade undersökande med.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.