Spelling suggestions: "subject:"naturorientering"" "subject:"naturotientering""
1 |
Könsstereotypa bilder? En studie av NO-läromedel från 1969-2014.Åberg, Lenita, Jäderström, Pontus January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen. Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från. I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys. I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper. Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus. I de läromedel som utformades under Lgr 80 uppvisade ingen kvinna några manliga egenskaper eller attribut. Resultatet i denna studie går inte att generalisera då urvalet är för litet. Det är dock intressant att diskutera hur det har sett ut och varför det ser ut som det gör idag i läromedlen. Även om det vi blir mer och mer genusmedvetna och upplysta vad gäller stereotyper har läromedel en tendens att ge en förlegad bild av detta. Lgr 69 hade en längre del om och mer fokus på könsroller och jämställdhet än de andra läroplanerna. Vilket eventuellt kan bero på könsnormer inte erkänns som samtida utan istället en gräns som en redan passerats.
|
2 |
Vad gör fysiken i grundskolans tidigare år? : en jämförelse mellan tidigarelärares mål och senarelärares förväntningar.Karlsson, Anna-Maria January 2010 (has links)
Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren. Undersökningen visar att undervisningen i de tidigare skolåren skall lägga grunden för undervisningen i de senare åren. Det viktigaste i den grunden är ett intresse och motivation, det är detta som grundskolans tidiga fysikundervisning ska åstadkomma.
|
3 |
Platsens betydelse för utomhuspedagogik i NO : En jämförelse mellan stad och land / The importance of place for outdoor education in science : A comparison between city and countryHolmberg, Emmy January 2021 (has links)
Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken betydelse en skolas geografiska plats har för genomförandet av utomhuspedagogik i NO samt hur den utformas på de olika platserna. De pedagoger som intervjuats arbetar på skolor i stad och på landsbygd och undervisar i årskurserna F-6. Vilka ämnesområden inom NO som möjliggörs i de olika miljöerna kommer även att undersökas. För att besvara arbetets forskningsfrågor intervjuades sex pedagogersom arbetar i land och stad. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för synen på utomhuspedagogik som metod för NO-undervisning är David Allan Kolbs teori kring upplevelsebaserat lärande. Resultatet visar att utomhuspedagogik i NO påverkas av skolans geografiska plats men att faktorer som elevgruppens behov och tidigare erfarenheter samt resurser i vissa fall tycks vara av större betydelse. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i vilka NO-områden som möjliggörs beroende på om pedagogen arbetar i stad eller land. Det innebär således att pedagoger, trots skolans geografiska plats, kan erbjuda eleverna NO-utomhuspedagogik.
|
4 |
Skolgården som klassrum för undervisning i NOHolmberg, Emmy January 2020 (has links)
Det finns en generell uppfattning av att barn mår bra av att vara utomhus, främst av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Genom att undersöka hur lärandet i naturorientering påverkas av undervisning på skolgården eller i skolans närmiljö lyfts för- och eventuella nackdelar vilka kan ge en insikt om didaktiken och dess utfall.Arbetets syfte är att ge en sammanfattande bild av hur utomhuspedagogik i naturorientering med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö påverkar elevers lärande. Nödvändigt för genomförandet var att ta reda på hur didaktiken beskrivs i litteraturen, samt vilka möjligheter lärare har för att erbjuda den till eleverna. Metoden för arbetet är sammanställning av tidigare forskning vilken utgörs av en kunskapsöversikt baserad på 17 vetenskapliga källor. Resultatet visar att utomhuspedagogik i naturorientering, med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö, kan vara gynnsamt för elevers lärande när det utformas och genomförs på ett välplanerat och genomtänkt sätt. Utomhuspedagogiken bör dock ses som ett komplement till klassrumsundervisning för bäst effekt. Möjliga hinder för att genomföra utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv tas upp och tillför en mer nyanserad diskussion.
|
5 |
Språkutvecklande ämnesundervisning – en läromedelsanalys : Läromedel som verktyg för språkutvecklande ämnesundervisning i naturorienterande ämnen i åk 4Nilsson, Madeleine January 2020 (has links)
Studies show that a quarter of the pupils in today's Swedish schools can be presumed to have a first language other than Swedish. Unfortunately, research also show that students with a foreign background and students with another first language than Swedish tend to get lower grades and lower test results. This is something that needs to be counteracted and the solution to this could be found in what can be described as language-developing content teaching which is when language instructions are integrated with content areas. Therefor this type of teaching has the possibility to meet both the linguistic and the academic needs of said students. This study aims to examine whether a selected teaching material for science studies in year 4 can support language-developing content teaching. The teaching material consists of a textbook, activity book and a teacher’s guide. To be able to study this, three questions have been posed which concern the extent to which context-rich situations, linguistic support and rich classroom interaction are promoted in the selected teaching material. To answer these questions, a qualitative content analysis has been performed where the teaching material has been compared with a modified version of a framework called the SIOP-model. The research-based model contains criteria which are intended to cater to the specific needs of second language learners. With this analysis, it can be made visible what shortcomings and strengths there are when it comes to the selected teaching material’s ability to support language-developing content teaching in order to discuss on the basis of these how the teaching material can be improved in this respect. The result from this study shows that the activities in the chosen teaching material, to a fairly large extent, provides substantial support for language-developing content teaching, but that some of the language barriers that have been shown to have the greatest significance for second language students' understanding in previous research are not supported. These regard the understanding of subject-neutral academic words, insufficient focus on awareness of learning strategies and clarification of the language's functions and structures. This is something that potential teachers who intend to work with the teaching material in their teaching need to plan for, but also something that teaching material publishers should take into account when creating future teaching materials.
|
6 |
Vilka naturorienterande kunskaper möjliggörs med utomhuspedagogik? : Lärares didaktiska val / Which nature-oriented knowledge is enabled by outdoor education? : Teachers' didactic choicesWinberg, Lykke, Felicia, Moussa January 2023 (has links)
Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik. Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.
|
7 |
Multimodalitetens påverkan för elevers meningsskapande och det multimodala NO-klassrummet / The Impact of Multimodality for Students' Meaning-making and the Multimodal Science ClassroomIlic, Martina January 2024 (has links)
Denna kunskapsöversikt syftar till att förklara på vilket sätt det multimodala klassrummet bidrar till meningsskapande för NO hos eleverna samt hur lärare kan undervisa NO med hjälp av multimodaliteter. Grunden till kunskapsöversikten utgörs av välvalda källor som valts ut genom databaserna ERC och ERIC. Resultatet visar att aktiviteter, kommunikation och tidiga erfarenheter är viktiga för elevers meningsskapande i NO. Kommunikationen är relevant för meningsskapandet då eleverna kan påverka varandra, men även läraren kan leda eleverna till meningsskapande kunskap. Även elevernas tidiga erfarenheter ses som viktigt för att de ska kunna skapa mening kring NO, vilket innebär att eleverna tar det de redan vet och anpassar det till sin nya kunskap. Resultatet som visar hur lärare kan undervisa multimodalt innefattar bland annat att arbeta med bild och drama i kombination med NO-ämnet. Bild kan användas på olika sätt, då eleverna kan rita eller observera bilder vilket kan bidra till en varierad och meningsfull undervisning. Även drama visade sig vara relevant i resultatet för hur lärare kan undervisa multimodalt, då ett av resultaten visade att eleverna som arbetade med drama i NO kunde återberätta det de dramatiserat, vilket visade en inlärningsmetod på hur man kan arbeta med multimodaliteter. I diskussionen lyfts möjligheter med det multimodala NO-klassrummet och lärarens betydelse samt brister i kunskapsöversiktens metod som kan ha lett till att musik inte inkluderats.
|
8 |
En lärares förmåga att påverka elevers intresse, motivation och attityd inom NO- och teknikundervisning. / A teacher's ability to influence students' interest, motivation and attitude towards science and technology teaching.Hagström, Isabelle, Söndergaard, Anna January 2022 (has links)
Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.
|
9 |
Identifiering av elever med särbegåvning som underpresterar i NO / : Identification of gifted students who underachieve in primary scienceÅström Boss, Emma January 2021 (has links)
Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.
|
10 |
Tingens betydelse i den naturvetenskapliga undervisningen - spelar utomhus eller inomhus någon roll? / The importance of things in science teaching – does it matteroutdoors or indoors?Hagström, Isabelle, Söndergaard, Anna January 2023 (has links)
Trots att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har sjunkit med åren är det viktigt att lärare förser elever med de kunskaper eleverna behöver för att kunna verka och agera som framtida demokratiska medborgare. Undervisning som inkluderar utomhuspedagogik gör förståelsen mindre abstrakt för eleverna. Dock har det visat sig att lärare undviker att bedriva utomhuspedagogik. Därför undersöks det i denna studie om lärare kan förse elever med den typ av upplevelser i skolmiljön med hjälp av levande eller icke levande ting som tagits in från naturen. Den deduktiva studien tar utgångspunkt i Morris (2019) revision av Kolbs experiential learning cycle med hjälp av den första fasen i cykeln, contextually rich, concrete experiences. Studien utgår även från begreppet connectedness to the environment för att undersöka på vilka sätt eleverna utsätts för en undervisning som gynnar deras kunskapsförståelse. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena i årskurserna 4–6. Insamlad data har genomgått en tematisk innehållsanalys och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultat och slutsatser visar att lärare vill arbeta med utomhuspedagogik i större utsträckning än vad de gör i dagsläget och vad som krävs för att de ska kunna bedriva sådan undervisning. Vidare framgår det att alla lärare i studien förser eleverna med undervisning som stimulerar deras sinnen och kan ses som contextually rich, concrete experiences. Att använda ting från naturen i undervisningen ses som en nödvändighet för att kunna förse eleverna med rika upplevelser inom naturvetenskap när utomhuspedagogikens arbetssätt används inomhus.
|
Page generated in 0.1146 seconds