Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som finns för förskollärare att bedriva utomhuspedagogik i förskolan, samt vilket lärande barnen därmed erbjuds. Studien utgick från två forskningsfrågor. För att få svar på dessa frågor användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare på två förskolor deltog. Intervjuerna analyserades genom att vi kopplade svaren till den utvidgade didaktiska triangeln för att få en förståelse för vad som påverkar förskollärarnas arbete med utomhuspedagogik. Resultatet som framkom visar på att förskollärarna anser att utomhusvistelse är viktigt för barnens motoriska utveckling samt att den friska luften gynnar barnens hälsa. Att bedriva utomhuspedagogik anses vara att lära med hela kroppen och alla sinnen där naturmaterial används i stor utsträckning. Dock framkom det att de yngre barnen begränsas gällande utomhusvistelse på grund av sin ålder då förskollärarna ansåg det vara för riskabelt att gå till skogen eller vistas ute när förskolegården var täckt av is.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll i arbetet med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi vill även belysa eventuella förändringar över tid. Studien vilar i den kvalitativa forskningstraditionen. Datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med 19 speciallärare, verksamma i tre kommuner. Utifrån den analys som genomförs med hjälp av den didaktiska triangeln förstås det komplexa i speciallärarens roll. Resultatet visar vikten av gedigna kunskaper i ämnet, goda relationer och kommunikation mellan speciallärare och elev. Studien visar även att det specialpedagogiska arbetet är av betydelse för elever i matematiksvårigheter. Specialläraren ska finnas till för alla, inte bara för elever i behov av särskilt stöd, samtidigt vara en alltiallo som ska ha tid för det mesta. Det tolkas som att speciallärarens roll idag gått från tidigare “Tanten i skrubben” till “Spindeln i nätet”.

Studiens syfte är att få fördjupade kunskaper om matematik- och speciallärares erfarenheter av hinder i matematiklärandet, särskilt avseende de elever som visar brist på motivation och intresse. Samt vad matematik- och speciallärare anser kan motivera och skapa intresse för de elever som visar sådana brister. Vi har genomfört en kvalitativ studie som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att förklaringar till hinder i matematiklärandet hos elever som visar brist på motivation kan vara av både psykologisk, didaktisk och relationell karaktär.Utifrån den teoretiska referensram studien stödjer sig på framkommer interaktionen mellanlärare, elev och undervisning i ett ständigt pågående samspel. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elever i matematiksvårigheter. Matematikundervisningens utformning är av betydelse och specialläraren utgör en central roll i skolans organisation där samarbete framhålls som en framgångsfaktor mellan de olika parterna.

Syftet med min studie var att studera hur geografilärare i grundskolans årskurser 7-9 motiverar sina val av undervisningsmoment och utifrån den praktiska teorin studera de bakomliggande faktorerna kring dessa val. Metoden för att undersöka syftet var utav kvalitativ karaktär. Jag använde mig utav semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade sex slumpmässigt utvalda lärare i Storstockholm. Genom intervjuerna undersökte jag de olika faktorerna som dessa lärare nämnde vid deras urval av undervisningsinnehåll. Resultatet visade att alla lärare menade att läroplanen har ett väldigt omfattande centralt innehåll. Alla lärare upplevde detta som en problematik. Vidare nämnde fyra av sex lärare att de aktivt gör ett urval bland det centrala innehållet för att välja ut ett undervisningsinnehåll. Vidare visade resultatet att sju olika faktorer kunde urskönjas. Dessa är lärarens intressen, lärarens bakgrund, elevsammansättning i låg- och högpresterande skolor, speciella anpassningar, undervisningsmetod, logistik och aktuella händelser. Resultatet visade även att den faktor som hade störst betydelse bland alla lärare är att de arbetar mycket med elevsammansättningar där de skiftar sin undervisning beroende på vilken elevgrupp de möter. Lärarna uppvisade även en medvetenhet kring sin egen praktiska teori i den bemärkelsen att deras intressen, bakgrund, åsikter och erfarenheter har avsiktligt gett bäring i deras urval av undervisningsinnehåll. Lärarna visar även en medvetenhet kring de tre didaktiska frågorna som i sig gav upphovet för lärarnas redogörelser kring elevsammansättningens betydelse i deras val av innehåll och metod.

Det övergripande syftet är att utifrån berättelser från några flickor med muslimsk bakgrund skapa kunskap om villkoren för muslimska flickors religionsutövning i den svenska skolan. Arbetet är en kvalitativ studie, ur en semi strukturerad guide intervjuas en grupp muslimska tjejer. Empirin analyseras och används som svar på några frågetställningar som mer konkret går in på vilka hinder och behov som kan uppstå, samt om dessa behov, hinder är återkommande i skolan. Förutom en rad forskare som Irene Molina, Ylva Brune, Kjell Härenstam är den huvudsakliga litteraturen tagen från Jonas Otterbeck. De teoretiska utgångspunkterna består av den didaktiska triangeln samt kulturrasism, islamfobi. Jag kan avslutningsvis konstatera att det tjejer med muslimsk bakgrund som kom att utgöra empirin för min studie har påvisat att det finns behov i skolan med hänsyn till deras dagliga religionsutövande. I de behoven som upplevdes existera, är slutsatsen utifrån deras erfarenheter att inte alla anspråken bemöttes tillfredställande. I vissa fall har detta faktum i högsta grad enligt analysen, påverkat och kan komma att påverka deras skolvardag samt pedagogiska situation på ett negativt sätt.

Vad barn gör framför “skärmen” är en omdiskuterad fråga. Vår studie syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar av matematik och digitala verktyg och hur dessa ämnen kombineras med varandra i förskolans verksamhet. Genom enkät och intervjuer har vi samlat en bred och mångsidig empiri för att belysa ett relativt outforskat forskningsområde. Få studier har forskat om pedagogers uppfattningar om matematik och digitala verktyg ur ett läroplansteoretiskt- och didaktiskt perspektiv. Vår studie har dessa teorier som sin utgångspunkt. Utifrån studiens resultat fann vi att pedagogers uppfattningar av matematik är enhetlig och definierar matematik som allt, dvs. matematik finns i alla vardagliga moment i förskolan. I arbetet med matematik redovisar studien att språket och framför allt matematiska begrepp, är en viktig faktor i barns matematiska utveckling. Pedagogerna hade även en liknande uppfattning av digitalisering och att digitala verktyg ska implementeras i aktiviteter och i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att pedagoger i förskolan har en central roll att följa samhällets utveckling för att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan blir därför en central plats att verka för likvärdig utbildning. Oavsett om det är spontana- eller planerade aktiviteter, eller rutinaktiviteter, kan det tolkas som att dessa ämnen, generellt eller i kombination med varandra, realiseras på olika sätt utifrån Lpfö18. Slutsatsen kan därför dras att pedagogers ämneskompetens i matematik och pedagogers digitala kompetens är avgörande för hur dessa implementeras och kombineras i verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av läroboken i matematikundervisning och planering i lågstadiet. Detta har undersökts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med totalt nio utbildade, verksamma lågstadielärare. Alla data har analyserats med en tematisk analys med den utvecklade didaktiska triangeln som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärobokens användning skiljer sig mellan lärarna men de flesta använder sig av läroboken i hög grad. Vidare visar resultatet att det matematiska innehållet styr hur eleverna får arbeta med läroboken. Slutsatsen är att läroboksanvändningen har visat sig bidra med varierande arbetssätt i undervisningen samt underlätta för lärarna i planeringsarbetet. Valet av lärobok bör därmed övervägas noga av lärarna själva för att passa varje enskild lärares undervisning.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar kring anledningar till attelever får matematikångest och hur det kan hanteras, det vill säga vilka pedagogiska insatser och arbetsmetoder lärarna använder sig av för att arbeta med elever som har matematikångest. För att besvara studiens forskningsfrågor valdes en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar olika faktorer som gör att elever får matematikångest och hur dessa kan motverkas. En faktor som kan påverka är lärare och vårdnadshavares attityder till matematik. Lärares kompetenser för att planera och genomföra undervisning ses även som en faktor. Slutsatsen är att det finns olika orsaker till att elever får matematikångest, exempelvis lärares och vårdnadshavares attityder till matematik eller val av arbetsmetoder för matematikundervisningen. Studiens visar att det finns arbetssätt och insatser som kan motverka detta, exempelvis laborativt material eller intensivundervisning.

I detta arbete har jag undersökt lärares tolkning av läroplanen, Lgr 22, inom ämnet biologi specifikt sexualitet, samtycke och relationer samt de ämnesdidaktiska överväganden som lärare gör i förhållande till tolkningsutrymmet som finns i Lgr 22. Problemet som presenteras är tolkningsutrymmet gällande läroplanen och hur lärare anpassar undervisningen utifrån de nya skrivningarna i Lgr 22. Syftet med denna studie är att analysera lärares tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden genom den didaktiska triangeln som lins och teoretiskt perspektiv. Studiens metod bygger på kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Fem verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 valde att delta som informanter och har intervjuats för att erhålla insikter om deras tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden. Resultaten från den empiriska datan visar på en mer inkluderande och breddad inriktning inom ämnet. Informanterna anser att en ökad medvetenhet hos lärare om samtliga aspekter inom sexualitet, samtycke och relationer är nödvändig. Vidare framkommer det även att en ökad elevdelaktighet och kollegialt samarbete spelar en avgörande roll för lärarnas förbättring av undervisningsmaterial och planering. Slutsatsen av studien visar att informanterna ser positivt på de nya skrivningarna gällande sexualitet, samtycke och relationer som presenteras i läroplanen. Viktiga aspekter presenteras och att externa aktörer, elevernas åsikter och intresse samt kollegialt samarbete utgör viktiga underlag i planeringen av undervisningen.