No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha. Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen. Studiens resultat visar, trots en stor utbildningsskillnad mellan kulturskollärarna och cirkelledarna, på en snarlik undervisning i månget faktum enligt respondenternas uttalanden.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna studie handlar om förskollärares syn på barns inflytande i förskolans verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv. Hur de resonerar kring barns inflytande både som en rättighetsfråga och som en del i demokratiuppdraget. Syftet med studien är att erbjuda kunskap och få en förståelse om hur barns inflytande möjliggörs av förskollärarna på förskolan. Frågeställningarna är följande: Vilket utbildningsinnehåll beskriver förskollärarna att barn har inflytande över? Hur anser förskollärna att barns inflytande möjliggörs och hindras av deras arbetssätt? Varför anser förskollärarna att barn ska ha inflytande i förskolans verksamhet? I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare. Studien visar att förskollärarna använder sig av flera olika didaktiska principer för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna lägger stor vikt på relationen och interaktionen med barnen. Framförallt allt att de är lyhörda och tar reda på vad barnen är intresserade av och utgår sedan därifrån för att forma den pedagogiska verksamheten och utbildningsinnehållet. Förskollärarna prioriterar att ge tid och utrymme för den fria leken eftersom de anser att det är i leken som barn har störst möjlighet till inflytande. En didaktisk princip de använder sig av är att dela barngruppen för att möjliggöra mer lekutrymme. Studien visar att arbetet med barns inflytande är komplext, vilket innebär att inflytandet mer sker i de gemensamma angelägenheterna snarare än i barns personliga angelägenheter. Det är svårt att tillgodose varje barns inflytande vilket innebär att det enskilda barnets intresse ibland måste stå tillbaka för gruppens intresse.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare kan använda sig av äventyrspedagogik för att synliggöra ett naturvetenskapligt fenomen. Fokus kommer ligga på förskollärarens kommunikation gentemot barngruppen, samt hur barnen reagerar på och tar emot det naturvetenskapliga fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. För att uppnå vårt syfte så har vi observerat en barngrupp och en förskollärare på en Naturförskola som arbetar utifrån äventyrspedagogik. Empirin som samlats in har analyserats med hjälp av den didaktiska triangeln, det vill säga att fokus har legat på relationerna mellan förskollärare, innehåll och barn. Resultatet visar att förskolläraren använder sig av en mängd material samt olika uppdrag för att fånga barns intresse inom äventyrspedagogiken och på så vis blir det naturvetenskapliga fenomenet synligt. Vidare diskuteras förskollärarens användning av material och vilken betydelse kommunikationen har för barns lärande.

Abstract  The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum.  The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method.  The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. / Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

No description available.

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.