<p>Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet var</p><p>oenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl. Maj: t inte hörsammade, istället beslutade Kungl. Maj: t att omvandla läroverket till ett samläroverk från och med läsåret 1932 – 1933. Ett beslut som väckte blandade känslor hos kollegiets medlemmar. De manliga elevernas attityder gentemot de kvinnliga eleverna var tämligen skiftande. Flera utav de manliga eleverna var emot beslutet att tillåta flickor läsa vid gymnasiet, men det fanns även ett flertal som hävdade motsatsen. De flesta utav flickorna valde latinringen framför realringen. I modersmålet befann sig de flesta flickor över eller runt medel, i matematik var det ett fåtal som låg över medel.</p>

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet var oenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl. Maj: t inte hörsammade, istället beslutade Kungl. Maj: t att omvandla läroverket till ett samläroverk från och med läsåret 1932 – 1933. Ett beslut som väckte blandade känslor hos kollegiets medlemmar. De manliga elevernas attityder gentemot de kvinnliga eleverna var tämligen skiftande. Flera utav de manliga eleverna var emot beslutet att tillåta flickor läsa vid gymnasiet, men det fanns även ett flertal som hävdade motsatsen. De flesta utav flickorna valde latinringen framför realringen. I modersmålet befann sig de flesta flickor över eller runt medel, i matematik var det ett fåtal som låg över medel.