Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.

Bakgrund: Fler kvinnor överlever sin bröstcancer tack vare tidig upptäckt och behandling av tumörer. Den primära behandlingen för bröstcancer är omfattande med operation, cellgifter samt strålning som ger biverkningar. Den ökade överlevnaden ställer krav på uppföljningsvården, där uppgiften är att följa upp förändringar i hälsan efter avslutad primär behandling. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av vården efter primär behandling för bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs metod. Databassökningen av resultatartiklar gjordes med sökord relaterade till “bröstcancer”, “uppföljningsvård” samt “upplevelser” eller “erfarenheter” i MEDLINE with Full Text samt Cinahl Complete. Sökningarna gjordes med begräsningen att artiklarna skulle ha publicerats mellan åren 2008 och 2018. Nio kvalitativa studier samt en med mixad metod analyserades avseende likheter/skillnader och tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman. Kvinnornas informationsbehov som har två underteman: Informationsbrist angående uppföljningsvården som handlar om informationsbrist från specialistvården vid utskrivning av primär behandling som påverkade kvinnorna i tiden efter och informationsbrist i uppföljningsvården som handlar om informationsbrist under uppföljningar. Det andra huvudtemat är: Hur kvinnorna föredrogs att följas upp och kontinuitet. Det tredje huvudtemat är: Stressade besök och att inte bli bemött utifrån sina behov. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån bakgrunden, annan forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultatet visar att kvinnor efter avslutad primär behandling upplever att det finns informationsbrister. Författarna diskuterar sjuksköterskans roll i uppföljningsvården av bröstcancerpatienter. / Background: More women survive their breast cancer due to early detection and treatment of the tumour. The primary treatment for breast cancer is extensive with surgery, chemotherapy, radiation and side effects. The increased survival poses higher demands for the follow-up care, where the task is to monitor changes in health after completion of primary treatment. Aim: The aim was to explore women's’ experience of care following end of primary treatment for breast cancer. Method: A literature review was performed according to Friberg's method. The following electronic databases were searched: Cinahl Complete and Medline with Full Text. Terms related to “breast cancer”, “follow upp care” samt “experience” eller “perceptions” were used in all searches. One mixed method and nine qualitative articles, published between 2008 and 2018, were included in the review. Results were thematized based on similarities and differences. Results: The analysis resulted in three themes. Women's information needs that have two sub-themes: Lack of information regarding follow-up care, which is about the lack of information from the specialist care which affected women posttreatment and The lack of information in the follow-up care which is about information shortages during follow-ups. The second main theme is: Womens preference about follow-up care and continuity. The third main theme is: Stressful visits and not being met from their needs. Discussion: In the method discussion the literature review strength and weaknesses are discussed. In the result discussion, the results are discussed based on the background, new research, and Antonovsky's theory of sense of coherence. The result shows that there are information shortages. The authors discuss the role of the nurse in the after care for breast cancer patients.