På BorgWarners fabrik i Landskrona tillverkas och utvecklas flera typer av differentialväxlar för fyrhjulsdrivna bilar. Ett steg i utvecklingsprocessen av dessa differentialväxlar är end-of-line-tester som utförs i en så kallad testrigg. Flera av dessa testriggar är nu positionerade på golvet. Operatörerna som förbereder för testerna behöver i nuläget utföra testförberedelserna stående på knä eller med böjd rygg vilket leder till hög belastning av kroppen. Detta examensarbete utförs för att minska arbetsbördan för operatörerna och ska resultera i en konstruktionslösning som innefattar CAD-modeller och ritningar. Denna konstruktionslösning ska vara standardiserad så att den kan användas på flera testriggar och i olika testsituationer. En konstruktionslösning tas fram genom en produktutvecklingprocess. Denna process innefattar behovsidentifiering, produktspecifikationer,konceptgenering, konceptsållning och konceptval. Konceptet som väljs i konceptvalet eliminerar arbetsstälningar som utförs stående på knä eller med böjd rygg. En vidareutveckling genomförs på konceptet genom spännings-, plasticerings- och knäckfallsberäkningar samt modalanalyser. Därefter undersöks även risken för utmattning av utvalda ingående delar. Arbetet resulterar i en upphöjning av testriggen genom två plattformar av vilka CAD-modeller och ritningar tas fram.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige. Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna. Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över. Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.