I det här arbetet undersöker vi hur uppmätningar, dokumentation och tillverkning kan vara en väg till djupare förståelse för hantverk. Dokumentations- och uppmätningsfasen ck oss att förstå hur en snickare för länge sedan kan ha resonerat i val av material, konstruktion och tillverkningssätt samt formgivning. Tillverkningsritningen ökade vår förståelse för en möbels konstruktion och uppbyggnad. Tillverkningsfasen gav oss en förståelse för varför man valt att lösa en uppgift på ett sätt och inte ett annat. För oss har arbetet betytt att vi har utvecklats som möbelsnickare men vi har även haft ambitionen att kunna förmedla den här kunskapen vidare till någon annan, att inspirera och väcka intresse för möbelsnickaryrket. Att kunna ge gemeneman en inblick i den komplexa process det är att tillverka högkvalitativa möbler och samtidigt kunna se och uppskatta värdet i de föremål som redan existerar kring dom. Vi fann att de medier som mest effektivt övertygar åskådaren om en möbels komplicerade tillverkning och kvalitet är lm i kombination med text. / In this work we investigate how measuring, documentation and manufacturing can be a way of getting a deeper understanding of the craftsmanship. The documentation- and measuring phase leads us to a better under- standing of how a carpenter could have reasoned, a long time ago, in choosing material, way of construction and manufacturing as well as design. The production drawing increased our understanding of a furnitures construction and how it’s parts are put together. The manufacturing phase made us understand why he/she had chosen to solve a task in one way and not in another. It gives us the possibility to develop as cabinetmakers as well as being able to communicate our knowledge, inspire and attract interest for the cabinetmaker trade. To be able to give the common people insight in to the complex process of creating high quality furniture and at the same time, being able to appreciate the value in the items that already exists around them, we found that the most effective media to convince the observer of a furniture’s complex manufacturing is lm in combination with text.

Uppsatsen 3D laserskanning som verktyg för antikvarisk dokumentation är en jämförande studie som bygger på tre fallstudier i form ut av två privata och en offentlig fastighet där man använder sig ut av 3D laserskanning som verktyg för någon form ut av   byggnadsdokumentation. Den går genom hur en 3D laserskanning genomförs i praktiken samt beskriver på ett vardagligt sätt hur tekniken fungerar. Genom intervjuer och tidigare forskning försöker uppsatsen ringa in om det finns antikvariska ambitioner från beställarna i dessa fallstudier. Uppsatsen belyser även fördelarna att använda 3D laserskanning som metod för byggnadsdokumentation på kulturhistoriska byggnader. Resultatet ger tydliga   indikationer på att beställarna ser fördelarna med laserskanning ett verktyg för antikvarisk byggnadsdokumentation. Uppsatsen vill skapa en diskussion kring hur man kan gå tillväga för att uträtta en kulturhistorisk byggnadsdokumentation som passar vår tid. / This study aims to figure out if there is any heritage aspect when documenting heritage buildings with 3D laser scanning in Sweden. The paper is based on three case studies of two privately owned and one public building where the purpose for 3D scanning has had different goals. In simple words this paper aims to describe what laser scanning is and how you work with the laser scanning in the field.  Through comparing results from prior studies on the matter, this study also aims to describe the advantages that come from using 3D laser scanning on heritage buildings. This study finally wants to bring up the subject and discuss the terms and uses of fulfilling a building heritage documentation that suites our time.

Purpose: In a survey from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, important causes for deficiencies, faults and damage in renovation projects has been identified. Lack of time proved to be the most cause, which also entails large costs of action to remedy the faults/damages. Digital tools provide opportunities for streamlining time and costs. Laser scanning is one such tool. However, the knowledge of laser scanning is not extensive in the construction industry and/or is assumed to cost a lot. The aim of the work was to compare laser scanning against traditional building surveying method to know which method is more advantageous regarding profitability. Method: To achieve the objectives of the work, a survey strategy was used that was both qualitative and quantitative. Literature study and interviews gathered knowledge about the advantages/disadvantages of the two building surveying methods (laser scanning and traditional) and factors that affect the profitability when using them. Calculations were performed to compare the costs of the methods regarding the complexity of the project. Findings: The generated result shows that laser scanning has more advantages than traditional building surveying. Laser scanning takes less time to perform in bigger projects and results in greater accuracy in the as-built documents than traditional building surveying, among other things. From a cost-benefit perspective it is important that for each specific project calculations should be made separately for the two building surveying methods to see which one is less expensive. The project used in this thesis would have been more profitable with laser scanning as a surveying method, while for other projects it might be more profitable with traditional building surveying. Implications: The study indicates that laser scanning is more profitable in terms of time and cost savings. Laser scanning should be chosen as a surveying method if you want to save time and get better accuracy, which results in less errors in the project planning. For larger projects, laser scanning is also recommended from a cost perspective. The survey also gives clients and contractors a better view of the benefits from using laser scanning. Limitations: The study was limited to treating only terrestrial laser scanning when surveying existing buildings prior to renovations, hence the result cannot be generalized to other types of laser scanning. Keywords: Laser scanning, Traditional building surveying, BIM, Profitability, Renovation, Complexity, LOD. / Syfte: I en undersökning från Boverket i Sverige har man inom byggnadsbranschen kartlagt viktiga orsaker för brister, fel och skador vid bland annat ombyggnationer. Tidsbrist visade sig vara den största orsaken som även medför stora åtgärdskostnader för avhjälpande av fel/skador. Digitala verktyg medför möjligheter för effektivisering av tidsåtgång samt kostnader. Laserskanning är ett sådant verktyg med likadana möjligheter. Kunskapen om laserskanning är emellertid inte omfattande inom byggnadsbranschen och/eller så antar man att det kostar mycket. Målet med arbetet var att jämföra laserskanning gentemot manuell (traditionell) uppmätning för att veta vilken metod som är mer fördelaktig med avseende på olika faktorer ur ett lönsamhetsperspektiv. Metod: För att uppnå arbetets mål användes en undersökningsstrategi som var både kvalitativ samt kvantitativ. Med litteraturstudie och intervjuer samlades kunskap om fördelar/nackdelar för de båda uppmätningsmetoderna (laserskanning och manuell uppmätning) samt faktorer som påverkar lönsamheten vid användning utav dessa. Beräkningar genomfördes för att jämföra kostnader för metoderna beträffande projektets komplexitet. Resultat: Det genererade resultatet visar att laserskanning har fler fördelar än manuell uppmätning. Laserskanning tar mindre tid att utföra vid större projekt och medför en större noggrannhet på relationshandlingar än manuell uppmätning bland annat. Ur ett kostnadsmässigt lönsamhetsperspektiv är det viktigt att för varje specifikt projekt göra egna beräkningar för att se vilken uppmätningsmetod som blir billigast. Det projektet som användes i detta arbete hade varit mer lönsam med laserskanning som uppmätningsmetod, medan det för andra projekt eventuellt kan vara mer lönsamt med manuell uppmätning. Konsekvenser: Studien indikerar på att laserskanning är mer lönsam vad det gäller tid. Laserskanning bör väljas som uppmätningsmetod om man vill spara tid vid större projekt samt få bättre noggrannhet vilket medför mindre fel i projekteringen. Undersökningen ger även beställare och entreprenörer en bättre syn på vilka fördelar man får genom att använda sig av laserskanning. Begränsningar: Undersökningen var begränsad till att endast behandla markbunden laserskanning vid uppmätning av befintliga byggnader inför ombyggnationer, därför kan inte resultatet generaliseras till andra typer utav laserskanning. Nyckelord: Laserskanning, Manuell uppmätning, BIM, Lönsamhet, Ombyggnation, Komplexitet, LOD.