Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen. / The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka färgens och gestikens påverkan på altarskåpets iscensättning av berättelserna och därmed även budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utgångspunkt. Materialet för undersökningen är ett flandriskt altarskåp från Skånela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka. Skåpet är tillägnat Joakim och Sankta Anna. Undersökningen har avgränsats till att enbart analysera de sex skulpterade scenerna i korpusen. Analyserna har utförts genom en formell beskrivning och diskussion med hjälp av Lena Liepes lågikonografiska analys och med Norbert Ottos trestegsmetod för gestfunktioner. Lena Liepes metod och teori används som underlag för undersökningen. Undersökningen ansluter till Virginia Nixons forskningsarbete om Jesu mormor i kyrkokonsten. Det har konstaterats att färg- och gestikanalyserna möjliggör en nyanserad tolkning. Undersökningen har visat att färgen och gestiken är ett påverkningsmedel i syfte att leda betraktaren mot ett dolt budskap i bilden. Och att det finns en koppling mellan Skånelaskåpets budskap och den medeltida kvinnofientlighet som var rådande då. Annaskåpet innehåller budskap som präglas av den dåvarande barn- och kvinnosyner. / Purpose of this essay has been to examine the color's and gesticulation's impact on the altarpiece staging of the stories and thus the message. The essay has a semiotic perspective as a starting point. The material for the study is a flemish altarpiece from Skånela church that exists today in Uppsala Cathedral. The altarpiece is dedicated to Joachim and St. Anne. The study has been limited to only analyze the six sculptured scenes in the corpus. The analyzes have been performed through a formal description and discussion by Lena Liepes low iconographycal analysis and with Norbert Otto's three-step approach for gesture features. Lena Liepe's method and theory was used as a basis for the investigation. The study connects to Virginia Nixon's research on Jesus' grandmother in church art. It was found that the color and gesticulation analyzes enables a nuanced interpretation. The investigation has shown that the color and gestures are an actuation in order to lead the viewer towards a hidden message in the picture. And that there is a link between Skånela altarpiece's messages and the medieval misogyny that prevailed then. Anne-altarpiece contains messages that are characterized by the contemporary child and female visions.