Bakgrund: Genom perioperativt arbetssätt vårdar anestesi- och operationssjuksköterskortillsammans patienten före, under och efter ingreppet. Urakut kejsarsnitt är ett komplextingrepp med fokus att rädda liv. Komplikationer kan uppstå, vilket leder till att ingreppetsnabbt skiftar i intensitet. Specialistsjuksköterskor försätts då i en position där det ställskrav på stresstålighet och kompetens. Båda bidrar med sin unika spetskompetens och sittperioperativa förhållningssätt, vilket kan lindra lidande för patienten. Detta gör anestesiochoperationssjuksköterskor till en viktigt medarbete i teamet. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelse under denperioperativa vården vid urakut kejsarsnitt. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med fyraanestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den relationsinriktadeomvårdnaden, en utmanande arbetssituation samt teamets betydelse med sjuunderkategorier.Konklusion: I resultatet framkommer att genom att vara en trygg person kan en godpatientrelation upprätthållas, när värdighet visas för patienten kan det minska lidande.Kommunikation och känna stöttning inom teamet är viktigt för att samarbetet ska fungera.När arbetssituationen är utmanande vid exempelvis komplikationer medför detta stress.Scenarioträning kan ge möjligheten till kompetenshöjning och ge mer trygghetspecialistsjuksköterskors arbetsroll. / Background: Through perioperative nursing, nurse anaesthetist and theatrical nurse together care for the patient before, during and after surgical procedure. Emergency caesarean section (Ecs) is a complex situation where focus is to save lives. Complications can occur, leading to a rapid change in work intensity. The special nurses are then placed in a position where there is a demand for stress resistance and competence. Both contribute with their unique competence and perioperative nursing, which can alleviate suffering for the patient. This makes the nurse anaesthetist and theatrical nurse`s an important part of the team. The aim: The aim of the study was to elucidate the experience of special nurses during theperioperative care of the Ecs. Method: The study used a qualitative method where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews conducted with four nurse anaesthetist and four theatrical nurse s. Results: Three categories emerged from the analysis; the relational care, a challenging work situation, the importance of the team with eight subcategories. Conclusion: The result point out by being a confident person a good patient relationship can be maintained, when dignity is shown it can reduce suffering for the patient.Communication and support within the team is important for the collaboration to work.When work situation is challenging this causes stress. Scenario training can provide the opportunity for skills enhancement and provide more security for the specialist nurse's jobrole.

Bakgrund: Var sjätte barn föds idag med hjälp av kejsarsnitt i Sverige. Ett urakut kejsarsnitt genomförs när situationen är mycket kritisk och barnet måste ut så fort som möjligt för att rädda barnets eller mammans hälsa och liv. Det finns många risker med kejsarsnitt, men vid ett urakut kejsarsnitt övervägs dess fördelar. Patientsäkerhet såsom sterilitet är operationssjuksköterskans främsta kompetensområde under ett operativt ingrepp. Det höga arbetstempot som förekommer under mycket akuta operationer gör att omständigheter och prioriteringar ändras vilket påverkar rutinerna och patientsäkerheten. Att arbeta under dessa förhållanden påverkar även operationspersonalen. Motiv: Få studier tar upp operationssjuksköterskans perspektiv av ett urakut kejsarsnitt. Operationssjuksköterskans upplevelser, tankar och känslor är viktiga då dessa faktorer kan drabba patientsäkerheten under operation. Kunskap om faktorerna kan hjälpa till att utveckla strategier för att förebygga och hantera komplikationer som dessa kan medföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet vid urakut kejsarsnitt.   Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=12) som har erfarenhet av urakut kejsarsnitt. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Majoriteten av de intervjuade operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter i relation till urakut kejsarsnitt. Fyra kategorier identifierades: tidspress, teamarbete, egen erfarenhet och förbättringsarbete. Kategorierna hade ett gemensamt övergripande tema där livet prioriteras. Konklusion: Studien ger ökad kunskap om operationssjuksköterskans erfarenheter vid ett urakut kejsarsnitt där både svårigheter och möjligheter lyfts. Tid, teamarbete och kompetens identifieras som faktorer som påverkar upplevelsen. Utbildning och postoperativt stöd lyftes som möjliga förbättringar men vidare forskning inom ämnet är nödvändigt för att hitta fungerande strategier. / Background: Every sixth child is born with a caesarean section today in Sweden. An emergency caesarean section is performed as the situation is very critical and the child has to be born as soon as possible to save the child’s or the mother’s health and life. There are many risks with a caesarean section, but in care of an emergency caesarean section, the benefits are greater. During an operation, patient security such as sterility is the operating room nurse’s main area of competence. The high pace of work that occurs during an emergency surgery means that the circumstances and the priorities change, which affect the routines and the patient safety. Working during these conditions also affect the surgical team.  Motive: There are few studies that address the operating room nurse’s perspective of an emergency caesarean section. The operating room nurse’s experiences, thoughts and feelings are important as these factors can affect the patient safety during surgery. This knowledge can help to develop strategies to prevent and manage complications that these can cause. Aim: The aim of this study is to describe the operating room nurse’s experience in emergency caesarean section.  Methods: Semi-structured individual interviews have been conducted with operating room nurses (n=12) with experience in emergency caesarean section. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The majority of the interviewed operating room nurses had similar experiences and opinions in relation to emergency caesarean section.  Four categories were identified: time pressure, teamwork, individual experience and improvements. The categories had a theme in common: life is a priority. Conclusion: The study provides increased knowledge about the operating room nurse’s experiences in an emergency caesarean section where both difficulties and opportunities are highlighted. Time, teamwork and competence are identified as factors that affect the experience. Education and postoperative support were highlighted as possible improvements but futher reseach in the subject is necessary to find useful strategies.