Everyday, lots of people use some sort of bag to carry their daily equipment around, whether it is between home and work or any typ of spare time activity. This report covers a Master Thesis project in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The thesis concerns the development of two waterproof backpacks. These backpacks are developed in collaboration with the outdoor brand Lundhags, and intended for everyday bike commute, urban excursion and travel. Behind the initiative lies the desire of expanding the company’s product portfolio with a set of new waterproof daypacks within the category of urban outdoor. Also, to offer the customers the better protection of electronic devices such as laptops, surf tablets and smartphones, which are products that are prominent in our daily lives.  The project has followed a schedule and workflow influenced by versions of the design thinking process, with multiple iterations along the way. The work started off by studying competing products on the market, research and conduct knowledge on relevant topics through a literature review, study users needs and gather inspiration. User studies where carried out as interviews with both users and retailers, where the result was summarised as personas to represent the target audience. The contextual studies laid the foundation for the rest of the project, which further shifted towards more practical activities. Such as ideation sketching, building textile and paper mock-ups, concept development and concept evaluation. The result of this thesis project was the first version technical drawings for two backpack concepts. During the final weeks, these drawings were sent to the manufacturer for production of first version prototypes and production cost proposal. The bags are planned as a 16 liter and a 22 liter, where they offer internal options of organising the packing, as well external access pockets for smaller items to be close at hand. / Varje dag så använder massor av människor någon form av väska för att bära med sig sin vardagliga utrustning. Det kan antingen vara mellan arbetet och hemmet, eller någon fritidsaktivitet. Denna rapport redogör för ett examensarbetet på utbildningen Civilingenjör Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet i denna rapport omfattar utvecklingen av två vattentäta ryggsäckar. Utvecklingen av dessa ryggsäckar görs i samarbete med friluftsmärket Lundhags och är tänkta för vardagspendling, stadsutflykter och resor. Motivet till projektet är att man önskar expandera företagets produktsortiment med ett par nya vattentäta dagsryggsäckar inom kategorin urban outdoor. Dessutom vill man kunna erbjuda en säkrare förvaring av elektronisk utrustning så som bärbara datorer, surfplattor och smartphones, vilket är produkter som är har stor betydelse i många människors vardagliga liv. Projektet har följt ett schema och ett arbetsflöde som influerats av versioner på design thinking processer, med flertalet iterationer längs vägen. Arbetet började med att studera konkurrerande produkter på marknaden, fördjupa sig och samla kunskap inom relevanta områden genom en litteraturstudie, studera användarbehov samt samla inspiration. Användarstudier utgjordes av intervjuer med både användare och återförsäljare, där resultatet summerades i form  av personas som representation av målgruppen. Kontextundersökningen utgjorde grunden för resten av projektet, som därefter övergick till mer praktiska aktiviteter. Bland annat skissande av idéer, skapande av mock-ups i papper och textil, konceptutveckling och konceptutvärdering. Resultatet av detta examensarbete var första versionens ritningar för två konceptuella modeller. Under de sista veckorna av projektet skickades ritningarna till den planerade tillverkaren för tillverkning av första versionens prototyper, samt tillhörande förslag på produktionskostnad. Ryggsäckarna är tänkta i storlekarna 16 och 22 liter. Båda erbjuder möjligheter för organisering av packning invändigt, samt fack utvändigt för möjlig förvaring av mindre saker.

Les méthodes d'ingénierie acoustique (e.g. ISO 9613-2 ou CNOSSOS-EU) approchent efficacement les niveaux de bruit générés par les routes, les voies ferrées et les sources industrielles en milieu urbain. Cependant, ces approches d'ingénierie sont limitées à des géométries de forme simple, le plus souvent de section rectangulaire. Ce mémoire développe donc, et valide, une approche hybride permettant l'extension des méthodes d'ingénierie à des formes plus complexes, en introduisant un terme d’atténuation supplémentaire qui représente l'effet d'un objet réel comparé à un objet simple.Le calcul de cette atténuation supplémentaire nécessite des calculs de référence, permettant de quantifier la différence entre objets simple et complexe. Dans la mesure où il est trop onéreux, numériquement, '’effectuer ce calcul pour tous les chemins de propagation, l'atténuation supplémentaire est obtenue par interpolation de données stockées dans un tableau et évaluées pour un large jeu de positions de sources, de récepteurs et de fréquences. Dans notre approche, le calcul de référence utilise la méthode BEM en 2.5D, et permet ainsi de produire les niveaux de référence pour les géométries simple et complexe, tout en tabulant leur écart. Sur le principe, d'autres approches de référence pourraient être utilisées.Ce travail valide cette approche hybride pour un écran en forme de T avec un sol rigide, un sol absorbant et un cas avec bâtiments. Ces trois cas démontrent que l'approche hybride est plus précise que l'approche d’ingénierie standard dans des cas complexes. / Noise engineering methods (e.g. ISO 9613-2 or CNOSSOS-EU) efficiently approximate sound levels from roads, railways, and industrial sources in cities. However, engineering methods are limited to only simple box-shaped geometries. This dissertation develops and validates a hybrid method to extend the engineering methods to more complicated geometries by introducing an extra attenuation term that represents the influence of a real object compared to a simplified object.Calculating the extra attenuation term requires reference calculations to quantify the difference between the complex and simplified objects. Since performing a reference computation for each path is too computationally expensive, the extra attenuation term is linearly interpolated from a data table containing the corrections for many source and receiver positions and frequencies. The 2.5D boundary element method produces the levels for the real complex geometry and a simplified geometry, and subtracting these levels yields the corrections in the table.This dissertation validates this hybrid method for a T-barrier with hard ground, soft ground, and buildings. All three cases demonstrate that the hybrid method is more accurate than standard engineering methods for complex cases.