The aim of this thesis is to investigate how parametrization of large-scale person movement data can contribute to describing the use of urban space. Given anonymous coordinate and timestamp data from a sensor observing an open-air mall, movement-based parameters are selected according to public life studies, behavioral mapping, and space syntax tools. The thesis aim is operationalized by answering how well the parametrizations perform in capturing urban space use, as well as investigating how the use is described when applying the parameterized data in selected urban space use tools. Also, the parameterized data are evaluated as time series to investigate possible further understanding of urban space use. The parametrization performance is evaluated by accuracy and F1-score and time series forecasts are evaluated by root mean square error (RMSE) and mean absolute error (MAE). The results indicate a parametrization accuracy of 93% or higher, while a high yet fluctuating F1 -score indicates that the parameterizations might be sensitive to imbalanced data, and that accuracy alone might not be sufficient when evaluating urban data. The parameterized data applied in the selected urban space use tools highlights the granularity achieved from sensor-based data. In the time series analysis, a Facebook Prophet forecast model is implemented, with an MAE of 8.6% and RMSE of 11.7%, outperforming a seasonal naïve forecast implementation with an MAE of 14.1% and RMSE of 18.8%. The thesis finds that time series modelling adds to understanding patterns and changes of use over time and that the approach could be developed further in future studies. In answering how the urban space is used, the thesis develops a new methodology. This methodology combines human-scale understanding of urban space use with large-scale data, generating citizen passive feedback. / Vikten av att förstå hur en plats, eller ett stadsrum, faktiskt används härstammar ur det faktum att användningen ofta avviker från vad som var planerat. Genom en utökad förståelse för användningen av en plats går det exempelvis att anpassa platsens utformning efter faktisk användning. För att uppnå denna djupare förståelse finns flera olika tillvägagångssätt. Ett sätt är att använda de analoga teorier och verktyg som under lång tid har utvecklats av arkitekter och stadsplanerare, med avsikt att förstå sig på människors beteenden i olika stadsrum. Dessa urbana analysverktyg innefattar exempelvis ramverk för att kartlägga människors aktivitet. Ett annat sätt är att analysera stora datamängder för att utvinna generella rörelsemönster eller detaljerade trender. I denna uppsats presenteras en metod som kombinerar dessa två tillvägagångssätt i syfte att väva in de analoga teoriernas mänskliga utgångspunkt med de möjligheter som uppstår vid analys av stora datamängder. Genom att utveckla algoritmer kan rörelse-baserad information utvinnas, eller parametriseras, ur data från människors rörelse. Metoden innebär i kontexten av denna studie således en parametrisering av rörelse-data från en sensor uppsatt på shoppinggatan Kompassen i Göteborg. Urvalet av parametriseringar har baserats på de urbana analysverktygen. Detta sammanfattas i studiens övergripande syfte: att undersöka hur parametrisering av storskalig rörelsedata kan bidra till att förklara användningen av stadsrum. För att uppnå detta syfte besvaras tre frågeställningar. Först utvärderas hur väl det parametriserade rörelsedatat kan fånga upp användningen av stadsrum. Sedan undersöks hur användningen gestaltas genom att det parametriserade datat appliceras i utvalda urbana analysverktyg. Till sist analyseras datat som tidsserier i syfte att undersöka hur en förståelse över tid kan öka förståelsen för användningen av stadsrum. Genom att utgå från rörelsedata utvanns personers hastighet, startpunkt, och destination. Vidare parametriserades klasserna butiksinteraktion, grupptillhörighet, och stillastående i enlighet med de urbana analysverktygen. Vid utvärdering av dessa tre klasser visar studiens resultat att användningen av stadsrummet fångas upp till hög grad och uppnår åtminstone 93% i precision. Dock visar resultaten även att träffsäkerheten minskar ju mer obalanserat datat är. Detta innebär att ju lägre frekvent en klass är i datat desto svårare är den att fånga upp.    När det parametriserade datat används i de urbana analysverktygen, visar resultaten att det utvunna datat bidrar med en högre upplösning som kan bana väg för ny förståelse för hur stadsrum används. Den högre upplösningen möjliggör även för tidsserieanalys av det parametriserade datat. Resultaten pekar på en mer detaljerad förståelse för trender och användningen av stadsrummet över tid. Till exempel implementeras verktyget Facebook Prophet som i detta fall prognostiserar andelen med grupptillhörighet. För en prognos på två veckor uppnås ett genomsnittligt absolutfel på 8.6%, vilket anses vara ett träffsäkert resultat. På så sätt medför möjligheten att prognostisera användning och identifiera avvikelser från trender ett ytterligare bidrag till förståelsen för hur platsen används. Tidsserieanalysen uppvisar stor potential och tolkningar från såväl tidsserierna som prognosmodeller har utrymme att vidareutvecklas. I framtida studier bör även algoritmer för fler aktivitetsbaserade parametrar, till exempel sittande eller samtalande, utvecklas. Uppsatsens fokus kretsar kring att skapa förståelse för hur ett stadsrum används och lämnar således frågan varför åt framtida studier, där resultat från denna studie kan fungera som viktigt underlag. Studiens metod tillför ett mänskligt perspektiv till stora datamängder och bidrar på så sätt till ett bredare underlag för hur stadsrum används. Med utgångspunkt i urbana analysverktyg har insamlad sensordata parametriserats till viktiga rörelse-baserade klasser. Detta underlag motsvarar en passiv återkoppling från användarna av stadsrummet som därigenom förklarar hur en plats faktiskt används.

A primeira etapa do Parque EcolÃgico do Cocà e as Ãreas relativas ao seu entorno localizados na porÃÃo sudeste de Fortaleza sÃo dotadas de caracterÃsticas naturais na paisagem, mesmo apÃs terem sofrido intensa urbanizaÃÃo a partir da segunda metade do sÃculo XX. A urbanizaÃÃo transformou um espaÃo caracterizado inicialmente por diversas restriÃÃes à ocupaÃÃo, devido aos obstÃculos naturais presentes, em um dos mais (des)valorizados na cidade. Essa Ãrea foi produzida ao longo desse perÃodo por diversos agentes modeladores do espaÃo, em especial o poder pÃblico no tocante à implementaÃÃo de uma infra-estrutura urbana bÃsica. As aÃÃes beneficiaram diversos segmentos da sociedade, em especial a elite e o segmento empresarial, o que contribuiu para a formaÃÃo de diferentes formas espaciais e diversas formas de agressÃo à natureza. O produto da relaÃÃo da sociedade com a natureza foi a produÃÃo de um espaÃo geogrÃfico singular e Ãnico nos limites territoriais da metrÃpole, uma vez que reÃne de forma compactada problemas de ordem socioeconÃmica e ambiental de grande monta. Tal caracterÃstica o torna ainda um espaÃo cheio de contrastes e contradiÃÃes, diante da variedade e complexidade das diversas formas de uso e ocupaÃÃo do solo, sejam elas para fins de moradia, comÃrcio, serviÃos e lazer. Ao analisar esse espaÃo à possÃvel verificar grupos minoritÃrios, representados por uma elite econÃmica e/ou polÃtica, com facilidade de acesso entre elas. Esse grupo tem nesse espaÃo, Ãvidos interesses de lucro em detrimento do restante da populaÃÃo do entorno. A sociedade, em meio a essa disputa de classes, à a que mais perde devido à reduÃÃo, quanto-qualitativa de seus recursos ambientais. / The first stage of the Ecological Park of the Cocà and located the relative areas to its roundness in the Southeastern portion of Fortaleza are endowed with natural characteristics in the landscape, exactly after to have suffered intense urbanization from the second half from century XX. The urbanization transformed a space characterized initially for diverse restrictions to the occupation, which had to the natural obstacles gifts, in one of more depreciated in the city. This area was produced to long of the this period for diverse agents modellers of the space, in special the public power in the moving one to the implementation of basic an urban infrastructure. The actions had benefited to diverse segments da society, in special the elite and the enterprise segment, the one that contributed for the formation of different space forms and diverse forms of aggression the nature. The product of these social relations on the way was capable to produce a singular and only geographic space in the territorial limits of the metropolis, a time that congregates of compact form problems of great economical-social and environmental order of sum. Such characteristic still becomes it a full space of contrasts and contradictions, ahead of the variety and complexity in moving to the diverse forms of use and occupation of the ground, is they stops ends of housing, commerce, services and leisure. When analyzing this space is possible to verify that minority, however with priority groups, represented for the economic elite and/or politics and with easiness of access between them, they have in this space, eager interests of profit in detriment of the remain of the population of roundness. The society, in way to this dispute of classes, is the one that more loses due to reduction, how much-qualitative of its environmental resources.