Denna uppsats definieras tydligt av sin undertitel, En komparativ studie av den moderna universalismen hos Hans Urs von Balthasar och David Bentley Hart.. Den utgör just en jämförelse mellan de universalistiska argumenten hos dessa två tänkare. Det angivna syftet är att klarlägga vad som teologiskt kan ligga till grund för ett universalistiskt synsätt på eskatologin, samt att evaluera dessa i relation till varandra, till kristen ortodoxi samt deras retoriska koherens. Frågan om vad som sker med människan efter döden och då framförallt vad som sker med dem som står utanför den egna religiösa traditionen har alltid varit en känslig fråga. Den har blivit så alltmer i modern tid där ett alltmer mångfacetterat samhälle innebär att en gemensam religiös tillhörighet inte kan förutsättas. Detta har i sin tur lett till ett ökat intresse för den kristna universalismen. Tanken om att alla i slutändan oavsett tro och gärningar i livet blir frälsta. Och då specifikt genom det kristnafrälsningsekonomiska narrativet. Det har därför varit av intresse att i denna uppsats undersöka vad som kan ligga till grund för ett sådant ställningstagande, och huruvida dessa argument kan kombineras med den rådande majoritetstolkningen i frågan. Det grundläggande perspektiv som förfäktas av både Balthasar och Hart är att det i såväl Bibeln som i den kristna traditionen finns en till synes omöjlig syntes mellan en Gud som är god, en Gud som dömer åtminstone vissa människor till ett evigt helvete. Balthasars tes är att människan trots detta inte bara kan utan bör känna ett hopp för att alla människor i slutändan blir frälsta. Att det är möjligt att känna hopp för att ingen döms till ett evigt helvete. Harts tes är mer konträr och gör snarare gällande att syntesen som sådan är omöjlig eftersom den är inkorrekt i sak. Hart argumenterar därför istället för en radikal omtolkning av kristna eskatologiska läror. Uppsatsen har därför dels klarlagt dessa tänkares respektive argumentation, kontrasterat dem medvarandra, och evaluerat dem utifrån ett antal kriterier. Fokus har lagts framförallt på deras kompatibilitet med den historiska såväl som nutida majoritetstolkningen av det eviga helvetet. Frågan om den dubbla utgången i allmänhet har också avhandlats. Därmed har i förlängningen hur representativt ett sådant synsätt kan sägas vara för kristendomen som religiös tradition i relation och dialog med andra traditioner också belysts. Slutsatsen blir att skillnaden utmynnar i två säregna påståenden. Utifrån en undersökning grundad i uppsatsens problemformulering framgår att Balthasars argument är potentiellt förenligt med kristen majoritetstolkning. Hoppet för universellfrälsning är det centrala, inte det faktiska utfallet. Hart menar att det eviga helvetet är teologiskt omöjligt utifrån Guds självuppenbarelse. Hart lyckas dock inte på ett övertygande sätt belägga denna tes i det att han inte lyckas vederlägga de infernalistiska argumenten.

No description available.

No description available.

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2007

No description available.

Ce mémoire présente les structures de l'acte de foi développées par Hans Urs von Balthasar et Karl Rahner en les replaçant sur la trame de leurs logiques théologiques respectives. Après une introduction justifiant la pertinence de la question et des théologiens traités, le premier chapitre situe historiquement l'acte de foi selon des perspectives sémantique, biblique, théologique et magistérielle. Le deuxième chapitre, consacré à Balthasar, présente l'acte de foi comme l'eros christique et humain qui répond à l'eros de la Révélation. Chez Rahner, qui fait l'objet du troisième chapitre, la foi est plutôt une reductio in mysterium, un abandon de l'homme au mouvement illimité de sa transcendance. La conclusion présente de manière comparative le positionnement respectif de Balthasar et Rahner par rapport à la théologie de l'acte de foi, et propose une voie pour penser l'irréductibilité du différend entre ces deux auteurs.

No description available.

La présente étude est consacrée à Pierre Favre (1506-1546), membre de la Compagnie de Jésus. Elle est une lecture d’un extrait de son Mémorial daté du 25 décembre 1542 et dans lequel il dit souhaiter « avec ardeur pouvoir vraiment "naître de Dieu" ». L’étude comporte deux parties. La première est analytique et s’emploie, avec l’aide de méthode dites structurale et intertextuelle, à dégager les grands thèmes dans le but de donner un sens au texte. Nous voyons que le désir de Favre de naître de Dieu se réalise par la contemplation qu’il fait de la naissance du Seigneur dans l’étable et par son action apostolique, qui alors, est celle de célébrer les messes de la Nativité et de prier à l’intention de son prochain. La seconde partie développe plus l’aspect interprétatif esquissé en donnant un éclairage nouveau sur quelques éléments de la naissance spirituelle de Favre en cette nuit de Noël. Hans Urs von Balthasar (1905-1988) nous accompagne dans cette démarche par sa pensée théologique.

Parmi les théologiens catholiques contemporains, il en est deux qui se distinguent pour avoir contribué singulièrement à l'approfondissement de l'ecclésiologie moderne : Yves Congar et Hans Urs von Balthasar. L'un comme l'autre, chacun dans sa propre perspective, a médité, réfléchi et systématisé pour sa part la place de la Vierge Marie dans la structure de l'Église. Les deux exposent les aspects théoriques aussi bien que pastoraux. Déterminer ces aspects a constitué le premier objectif de notre travail. Nous avons voulu non seulement présenter l'originalité de chaque approche, mais également identifier quelques présupposés philosophiques sur lesquels reposent deux concepts ecclésiologiques en considérant les principes méthodologiques propres aux deux auteurs. La problématique de l'Église comme «personne» et le thème de la sainteté de l'Église ont été deux sujets majeurs du dialogue que nous avons étudié. Le second objectif consistait à situer notre recherche et ses conclusions dans le contexte du pluralisme théologique.

If from God’s perspective ‘all the world’s a stage’, theology invites one to think and act according to the view afforded from this height. To speak theologically of a ‘world stage’ as many contemporary theologians have done has required rethinking the Church’s long-established antagonism towards the stage. Of late, theology has opened up academic exchange with the drama’s understanding of ‘the great theatre of the world’. Hans Urs von Balthasar’s theo-drama in particular has given Christians a means for entering into discussion with dramatic forms. Contemporary theological engagements with ‘drama’, however, have been limited to its most literary/metaphorical aspects; less attention has been paid to the potentialities in theology’s exchange with the performance aesthetics of live theatre. Pressed to its logical ends, however, von Balthasar’s idea of a ‘theological dramatics’ and its advances made in contemporary theology, suggest the need for sustained engagement with other modes of dramaturgy, including performance theory and the stage. This thesis attempts to instantiate this theological engagement through the aesthetics of theatrical performance.