Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj. Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser? Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer. Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi. Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010) / Introduction: It is important to increase awareness of the growing social group of individuals who are 65 years and older according to the Stockholm County Council (2013). This study has investigated how this social group describes their relationships with their family of origin. Research question: How to describe older individuals their relationships with their family of origin retrospectively? Which relational experience emerges as significant in their stories? Method: The study's methodological choices are qualitative and data collection was made up of unstructured interview form. Total interviewed 5 people. Results: The results reported from different time periods and three themes that emerged from the analysis: Childhood and adolescence , young adult and identity munity and adulthood and autonomy. Discussion: The relationship today is based on memories when respondents look back on their lives. Mom described having had too much influence during childhood and father is described as important - especially later age. Bands siblings usually have strengthened during adulthood. Respondents also describe that they have found strategies to accept, forgive and reconcile with the life they have lived so far - as the older they become, which agrees well with the theory of gerotrancendens ( Tornstam, 2010).

Bakgrund: Tidigare forskning visar på vikten av att stötta barn i dygnsvård i deras kontakt med ursprungsfamiljen. Det finns flertalet studier som belyser barnet och ursprungsfamiljens upplevelser av kontakten dem emellan. Hur socialsekreterarna arbetar med kontakten i Sverige är dock inte ett lika utforskat område.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med kontakten mellan barn i dygnsplacering och barnets ursprungsfamilj samt vilka risker och skyddsfaktorer de såg med kontakten mellan det dygnsplacerade barnet och dess ursprungsfamilj.Metod: Metoden som användes var kvalitativ där kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp ligger som grund för resultatet.Resultat och slutsats: Socialsekreterarna ansåg att deras arbete kräver en förmåga av att vara kreativ i hur de planerar kontakten samt i deras egna bemötande till ursprungsfamiljen. Det framkom att utöver vårdnadshavare var övriga personer i ursprungsfamiljen bortglömda eller bortprioriterade då kontakten planerades. / Background: Earlier studies show the importance of supporting the contact between children in out-of-home care and their birth-family. There are several studies that highlight the experiences of the contact between children in out-of-home care and their birth-families. How social workers in Sweden work with the contact is an unexplored area.Purpose: The purpose of this study was to investigate how social workers manage contact between children in out-of-home care and their birth-family and the risk and safety factors regarding the contact between the child in out-of-home care and its birth-family.Method: The basis for the qualitative study were individual interviews and a focus group.Results and conclusion: The social workers considered that their work required an ability to be creative in how they plan the contact between the child and its birth-family and how they respond to the birth-family. The study also demonstrates how others from the birth-family than the child’s parents were forgotten or ignored in the contact planning.