<p>I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med.</p><p>Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.</p><p>För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne.</p><p>Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå.</p><p>Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.</p>

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med. Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation. För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne. Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå. Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.

Organisatoriska aktörer verkar skapa gemensam mening om framtida förändringar genom iterativt meningsskapande i en loop som innefattar tre steg, när de saknar erfarenhet samt där det finns en avsaknad av innehåll och målbild i den framtida förändringen. Genom att integrera iterativt och prospektivt förhållningssätt med empiriska bevis, har en modell kunnat utvecklas som ökar förståelsen för den meningsskapande process som sker i denna kontext. I stället för att splittra forskningen mot ett antingen subjektivt eller intersubjektivt synsätt, sammanfogar modellen dessa två synsätt och förklarar ut förhållandet mellan dem samt ligger till grund för förståelsen i hur de organisatoriska aktörerna växlar mellan synsätten för att skapa mening i denna kontext. Studien har på så sätt resulterat i en ökad förståelse inom menings- skapandeperspektivet samt en möjlig utveckling av prospektivt meningsskapande om framtida förändringar med ovisst innehåll där organisatoriska aktörer saknar erfarenhet.

Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj. Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser? Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer. Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi. Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010) / Introduction: It is important to increase awareness of the growing social group of individuals who are 65 years and older according to the Stockholm County Council (2013). This study has investigated how this social group describes their relationships with their family of origin. Research question: How to describe older individuals their relationships with their family of origin retrospectively? Which relational experience emerges as significant in their stories? Method: The study's methodological choices are qualitative and data collection was made up of unstructured interview form. Total interviewed 5 people. Results: The results reported from different time periods and three themes that emerged from the analysis: Childhood and adolescence , young adult and identity munity and adulthood and autonomy. Discussion: The relationship today is based on memories when respondents look back on their lives. Mom described having had too much influence during childhood and father is described as important - especially later age. Bands siblings usually have strengthened during adulthood. Respondents also describe that they have found strategies to accept, forgive and reconcile with the life they have lived so far - as the older they become, which agrees well with the theory of gerotrancendens ( Tornstam, 2010).

Time Perspective (TP) describes the attitude individuals have towards the past, present, and future. This study investigated the associations between TP and self-reported everyday prospective and retrospective memory problems, controlling for stress. Ninety-five participants (18-60 years) completed an online survey which included the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), the Prospective Retrospective Memory Questionnaire, and the 10-item Perceived Stress Scale. Bivariate correlation analysis revealed that Past Negative, Present Fatalistic, and Future Negative views were associated with more self-reported prospective and retrospective memory problems. Moreover, a Future Positive view was associated with better prospective memory scores. TP biases were assessed using the Deviations From a Balanced Time Perspective measure (DBTP). Hierarchal regression analyses revealed that DBTP accounted for almost 30% of the variance in prospective memory scores and for 25% of the variance in retrospective memory scores, beyond stress. Taken together, the results show a significant link between TP and self-reported everyday memory problems. Future studies should take other variables such as depression, anxiety, mood, and personality into account to shed further light on the association between TP and everyday memory problems. Regarding practical implications, interventions that are aimed at promoting a balanced TP might be used to enhance everyday memory ability. / Tidsperspektiv (TP) beskriver attityden individer har till det förflutna, nuet och framtiden. Denna studie undersökte sambanden mellan TP och självrapporterade vardagliga prospektiva och retrospektiva minnesproblem, som kontrollerat för stress. Nittiofem deltagare (18-60 år) fyllde i en onlineenkät som inkluderade Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), Prospective Retrospective Memory Questionnaire och 10-item Perceived Stress Scale. Bivariat korrelationsanalys avslöjade att tidigare negativa, nuvarande fatalistiska och framtida negativa åsikter var associerade med mer självrapporterade prospektivt och retrospektivt minnesproblem. Dessutom var en framtidspositiv syn förknippad med bättre prospektivt minnespoäng. TP-biaser utvärderades med hjälp av måttet Deviations From a Balanced Time Perspective (DBTP). Hierarkiska regressionsanalyser visade att DBTP stod för nästan 30 % av variansen i prospektiva minnespoäng och för 25 % av variansen i retrospektiva minnespoäng, bortom stress. Sammantaget visar resultaten ett signifikant samband mellan TP och självrapporterade vardagsminnesproblem. Framtida studier bör ta hänsyn till andra variabler som depression, ångest, humör och personlighet för att ytterligare belysa sambandet mellan TP och vardagsminnesproblem. När det gäller praktiska implikationer kan interventioner som syftar till att främja en balanserad TP användas för att förbättra vardagsminnesförmågan.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vuxna biologiska barns erfarenheter av att vara familjehem och hur familjehemsplaceringarna har påverkat de biologiska barnen. Studien undersöker om den psykosociala utvecklingen har påverkat de biologiska barnen, hur erfarenheterna av att växa upp som biologiskt barn i familjehem har påverkat de vuxna individernas nuvarande livssituation och hur de biologiska barnen upplevde sin delaktighet i beslut gällande familjehemsplaceringar. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer där sju intervjupersoner mellan 19–44 år som hade vuxit upp som biologiskt barn i familjehem fick besvara frågor om deras upplevelser av olika områden av deras uppväxt i familjehem. Tematisk analys användes som analysmetod i studien.Resultatet av intervjuerna visar på att biologiska barn som växer upp i familjehem påverkas i olika grad av de barn som blir familjehemsplacerade hos dem. En del av intervjupersonerna nämner känslor av att hamna i skymundan, då de placerade barnen prioriterades när det gäller uppmärksamheten av vårdnadshavarna. Även skolgången påverkades negativt för en del av intervjupersonerna där dålig sömn var en avgörande faktor för de biologiska barnen, då sömnen gjorde att de presterade sämre i skolan. Även bortprioritering av egna skoluppgifter på grund av de placerade barnens behov att få hjälp i skolan påverkade de biologiska barnens skolgång åt det sämre då de inte fick tillräckligt med tid åt egna uppgifter. Intervjupersonerna nämner däremot hur de blivit mer förstående för när individer har det jobbigt och har enklare att finnas där för andra, detta på grund av uppväxten i familjehem. Majoriteten av intervjupersonerna uppger att de är positivt inställda till familjehem, men är däremot inte villiga att själva bli det som vuxna. / This qualitative interview study aims to investigate adults' biological children's experiences of being in a family home and how the family home placements have affected the biological children. The study examines whether the psychosocial development has affected the biological children, how the experiences of growing up as biological children in family homes have affected the adult’s current life situation and how the biological children experienced their participation in decisions regarding family home placements. The study was conducted through semi-structured interviews where seven interviewees between the ages of 19–44 who had grown up as biological children in family homes answered questions about their experiences of various areas of their upbringing in family homes. Thematic analysis was the chosen analysis method in the study. The results of the interviews show that biological children who grow up in family homes are affected to varying degrees by the children who are placed in family homes with them. Some of the participants mention experiences of being overlooked, when the children placed in family homes was prioritized the guardian’s attention. The education was also negatively affected for some of the interviewees, where poor sleep was a decisive factor for the biological children, as sleep made them perform worse at school. De-prioritization of own school tasks due to the placed children's need for help at school also affected the biological children's education for the worse as they did not get enough time for their own tasks. The participants, on the other hand, mention how they have become more aware when individuals are having a hard time and find it easier to be there for others, this due to growing up in a family home. Most of the interviewee’s state that they have a positive attitude to family homes, but are, on the other hand, not willing to become one themselves as adults.

Minne, stress och sömn är tre faktorer som påverkar en individs välbefinnande, hälsa och prestation. Sömn- och stressproblematik har under de senaste åren ökat såväl hos vuxna som hos universitetsstudenter. Sömnbesvär och stress är en negativ bidragande faktor till studenters studieresultat. Retrospektiva minnen (RM) är en typ av bakåtriktade minnen medan prospektiva minnen (PM) är en typ av framåtriktade minnen. Det finns tidigare forskning som visar att vuxna tenderar att ha större minnesproblem kopplat till PM än till RM. En anledning till detta kan vara att de använder sig av olika perceptuella och kognitiva processer. Samtidigt finns det forskning som visar att stress påverkar både RM och PM negativt. Studier har visat att sömnproblem har ökat hos studenter under de senaste åren. Studenter utsätts för höga krav i form av föreläsningar, lektioner och examinationer under deras studietid som i sin tur kan leda till ökad stress. Ökad stress kan därmed leda till ökade sömnsvårigheter och försämrade resultat vid minnestester. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka sambandet mellan prospektivt minne, retrospektivt minne, stress och sömn hos 90  universitetsstudenter. Den ämnade också undersöka om det fanns några skillnader mellan RM och PM och om dessa skillnader kunde bero på stress och sömn. Samtliga faktorer i studien var baserade på självskattade enkätsvar. Det fanns ett medelstark samband mellan stress och minnessvårigheter samt mellan sömnbesvär och stress. Studenterna upplevde sig ha något sämre PM än RM. Stress och sömn låg inte bakom skillnaden mellan PM och RM. / Memory, stress, and mind are three factors affecting an individual's well-being, health, and performance. In recent years, problems related to sleep and stress have increased both for adults and for university students. Problems related to sleep and stress are a negative contributing factor to a students' study results. Retrospective memories (RM) are a type of backward memories while prospective memories (PM) are a type of forward memories. There is previous research showing that adults tend to have greater memory problems linked to PM rather than to RM. One reason for this may be that they use different perceptual and cognitive processes. On the other hand, there is research showing that stress affects both RM and PM negatively. There are studies showing increased sleeping problems for students in recent years. Students are exposed to high demands because of lectures, lessons, and examinations during their studies, which in turn can lead to increased stress. Increased stress can thus lead to increased sleep difficulties and impaired results in memory tests. The aim of this study was to investigate the relationship between prospective memory, retrospective memory, stress, and sleep in 90 university students. It also aimed to investigate whether there were any differences between RM and PM and whether these differences could be due to stress and sleep. All factors in the study were based on self-reported questionnaire responses. There was a medium-strong relationship between stress and memory difficulties and between sleep problems and stress. The students felt that they had slightly worse PM than RM. Stress and sleep were not a reason behind the difference between PM and RM.