Denna kandidatuppsats undersöker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och nöjesbilaga På Stan. Uppsatsens syfte är främst att undersöka hur På Stan använder sig av stereotyper i sin journalistik men också att skapa förståelse för varför de används. De frågeställningar uppsatsen ämnar svara på är vilka ämnesområden På Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som används i representationen av dem. För att besvara frågeställningarna har På Stans dominerande ämnesområden mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys. Ur detta har sedan sju artiklar vilka handlar om Stockholm och människor valts ut och analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen är teorier om stereotyper, socialkonstruktionismen samt Elisabeth Liljas teori om stadsdelar och identiteter. Uppsatsen kommer med hjälp av den kvalitativa analysen fram till att På Stans journalistik formar en överhängande Stockholmsdiskurs vilken konstrueras av det journalistiska sätt som människor och platser kategoriserar på. Uppsatsen kommer även fram till att På Stan i sin journalistik använder stereotyper och att dessa i stor utsträckning är kopplade till Stockholms olika stadsdelar och dess etablerade karaktärer. Användningen av stereotyper vilar på förgivettagna föreställningar om stockholmare och deras egenskaper, både hos På Stan och allmänheten. På Stan använder stereotyper som ett verktyg för att garantera sin läsekrets samt maximera sin egen journalistik.