Inledning Reformen generiskt utbyte genomfördes i Sverige år 2002. Enligt svensk lag är apoteken skyldiga att byta ut originalläkemedlet mot det likvärdiga läkemedel som är det billigaste under den perioden. Originalläkemedel och generiska läkemedel ska vara identiska och bestå av samma aktiva substans med samma mängd, dock kan hjälpämnena variera. Reformen innebär ekonomiska besparingar för både samhället och individer. Kritik riktad mot utbytet på grund av patientsäkerheten relaterat till risker med biverkningar, felmedicinering och följsamhet. Information finns som staten tagit fram om generisk förskrivning och hur vårdpersonal förhåller sig till det.Både förskrivare och farmaceut har en positiv inställning till utbytet vilket rapporter visat. Det har gjorts studier i andra länder där de undersökt hur kunder ser på generiskt utbyte. Denna studie lyfter fram en särskilt målgrupp som inte har studerats tidigare för att uppskatta deras åsikter och attityder om generiskt utbyte. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka gruppen som deras generella uppfattning om generikautbytet. Mer specifikt undersöks vilka faktorer som är viktiga och som kan påverka deras uppfattning och acceptans till generikautbyte. Metod En webbenkät tilldelades i Facebookgruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Totalt var det 4298 medlemmar i gruppen varav 141 som deltog i studien vilket visar en låg svarsfrekvens. Enkäten utformades via Googleforms och datainsamlingen samlades via programmet. Tidsperioden för enkäten var mellan den 9-24/2- 2016 med en påminnelse efter 1,5 vecka i Facebookgruppen. Efter två veckor avslutades enkäten och datainsamlingen påbörjades. Resultat och diskussion Majoriteten (70%) av deltagarna angav att de hade accepterat bytet. Framförallt var det ekonomiska orsaker och tillräcklig information från farmaceuten uppgavs som viktiga anledningar till acceptans av utbytet. De som inte accepterade utbytet angav att de inte kände sig bekväma med att göra det, inte fått tillräckligt med information om utbytet av förskrivare och var oroliga för sämre effekt. Farmaceuter har en nyckelroll vad gäller information om generiskt utbyte. Andelen som fick information om utbytet från läkare tyckte inte denna vara tillräcklig. På grund av detta bör mer satsningar göras för att förbättra information mellan förskrivare och patient. Slutsats Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan under grupper såsom svenskfödda och utländskfödda inom gruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Acceptansen har varit lika hög bland deltagarna vilket kan förklaras av deras akademiska bakgrund. I framtiden bör statliga myndigheter göra satsningar på att även utbilda och följa upp att förskrivare är med och informerar sina patienter i tidig skede för att minimera ytterligare risker för osäkerhet kring generika och generiskt utbyte.