Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras. Ytterligare argument mot ett heltäckande DNA-register har varit kostnaden, svårigheter att få personer att frivilligt lämna prov samt säkerhet vid förvaring av prover. Förespråkarna har ansett att ett heltäckande DNA-register inte utgör något hot mot vår integritet eftersom våra genetiska egenskaper inte lagras i ett register för kriminaltekniskt bruk. Ett heltäckande DNA-register kan innebära en samhällsekonomisk besparing. För att registret inte ska uppfattas som integritetskränkande bör hela befolkningen finnas med i registret.

Inom polisen idag finns det cirka 430 stycken tjänstehundar. De flesta av dessa är så kallade ÖVS-hundar som används inom utryckningsverk-samheten. Problemet inom polisen idag är att få fram hundar som fungerar i tjänst och det är därför vi har valt att göra detta arbete. Vi har genomfört vårt arbete genom att ta del av en utredning, tidningsartiklar och föreskrifter från rikspolisstyrelsen samt hållit ett flertal intervjuer. Hundrekrytering ser inte likadan ut mellan myndigheterna, det beror på att den ekonomiska satsningen är olika. Vi har kommit fram till att det finns olika sätt att rekrytera hundar: fodervärdssystem, annonser i tidningar, kontakter myndigheter emellan och så kallade ”problem hundar”. Det råder brist på hundar då det inte finns tillräckligt många privata uppfödare för att tillgodose behoven av tjänste-hundar. Det finns även en sjukdomsbild hos schäfern, den mest vanliga tjänstehunden, som gör att hunden inte håller mentalt och fysiskt som tjänstehund. Därför har man importerat in en ny hund, malinoisen som anses vara en effektiv och uppskattad tjänstehund. Den är i allmänhet dessutom friskare än schäfern. Den väsentligaste frågan som vi kommit fram till är om det ska vara statlig tjänstehundsavel eller om man kan klara sig enbart på den privata marknaden. Vårt förslag är att man för att få fram en fungerande hundrekrytering ska skapa ett samarbete med de privata uppfödarna.

I dagsläget saknas det erforderlig mängd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och människor som inte är bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjälp av litteraturstudier och intervjuer, sammanställa information om hundspråk och hundars beteende på ett sätt som gör att läsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehållet. Rapporten innehåller även en fördjupning som erbjuder läsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som påverkar hundars beteende. Rapportens bygger på en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, där läsaren själv kan styra sin egen kunskapsinhämtning.

Har polismyndigheterna något/några nya sätt att få fram hundar? Har det blivit svårare att få tag i hundar sen hundskolan slog igen? Svårt att få tag i bra hundar om testerna är för svåra? Betalar polisen för dåligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram är att de två myndigheter jag intervjuat har nästan samma sätt arbeta för att få fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna på hundenheterna säger att det krävs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig är att det finns dåligt med hundar att rekrytera. Det är inte bara lämplighetstestet hunden ska göra utan det är en bred utbildning som hunden ska klara av. Polisen använder sig mest av schäfer och mallinoise för dessa hundar har bredden att klara av att jobba som polishundar. En viktig del i det är att den blivande polishunden skall fungera socialt hemma hos sin förare. Sen Sollefteå hundskola stängde igen fick myndigheterna arbeta själva med att rekrytera hundar. Myndigheterna använder sig av olika kennlar som får fram bra hundar samt att de köper av privatpersoner som vill sälja till polisen. Polismyndigheterna har konkurrens av bevakningsföretag när det gäller köp av hundar. I helhet varför polismyndigheterna har svårt att rekrytera hundar är att det är svårt att få fram dessa av olika anledningar som kommer att visas i rapporten.

Syftet med den här rapporten är att belysa hur polisens träning av tjänstehundar. Mitt intresse till denna rapport väcktes under min första praktik då jag fick möjlighet att vara med en hundförare några pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar träningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband är accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan något alls enligt Lennart Wetterholm som är före detta militär med stor erfarenhet av tjänstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende på ett visst sätt medan andra jag intervjuat vill lösa det på ett helt annat sätt. Med den avslutande diskussion konstaterar jag bland annat att etologi är något som jag tror hundutbildningen skulle gynnas av att ha mer av och att mer utomstående expertis skulle komplettera den kunskapen om hundar som redan finns på ett väldigt bra sätt.

Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…

Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ”förbrukad tid”. Denna rapport är en kort analys av människans sömnbehov och hur det påverkas av skiftarbete. Vi redovisar även några enkla metoder för att förbättra sömnen vid skiftarbete. Slutligen redovisas effekter av s.k. periodplanerad arbetstid som blivit allt vanligare i samhället.