Fritidshemmets traditionella verksamhet beskrivs som fri från dokumenterade utvärderingar, men står nu inför kravet att genomföra sådana. Nu behöver verksamheten som hittills skildrats som ett lärande i socialt samspel formulera metoder för ett systematiskt utvärderingsarbete. Syftet med den här studien är att undersöka hur grundlärare i fritidshem och rektorer arbetar med utvärdering i fritidshemmet, enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete.Genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger i fritidshems- verksamheten undersöker vi hur man arbetar med utvärdering i fritidshemmet enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete. Genom hermeneutisk och tematisk analys av empirin tolkas materialet genom ramfaktorteorin och Ove Karlssons fyra utvärderingsnivåer.Alla de utvärderingar vi kommit i kontakt med sker i form av självuppskattning främst i ett informellt ”horisontellt” utvärderingsarbete mellan kollegor. I vissa fall sker formella rapporteringar ”bottom up” av arbetet från personalgrupp till rektor eller från rektor till kommunförvaltningen. De ramar eller faktorer som påverkar och formar utvärderingsarbete mest är tid, kompetens, syfte och styrning. För att kunna utveckla former för utvärdering måste det avsättas tid till detta. Personalens och rektorernas kompetens i både fritidshemsverksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet avgör vilka processer och resultat som skapas. En tydlig styrning som avgränsar syftet med verksamheten blir en förutsättning för att kunna genomföra ett systematiskt utvärderingsarbete.