Uganda is known for its progressive refugee rights and policy framework towards South Sudanese refugees. The refugees are hosted in long term refugee settlements within host communities in northern Uganda. By using a rights and critical development perspective, this thesis aims to compare and critically review the legal protection of refugees and host communities’ the targeted area. The study identifies several challenges in realizing the aims of the strategic framework and discusses the legal protection of refugees and citizens. The discussion is based on theories from Hannah Arendt, Seyla Benhabib and Balakrishnan Rajagopal. The theories provide rights perspectives on citizenship and global human rights norms, as well as critical perspectives on development and how the human rights discourse can be exploited to the interests of the hegemonic world order. The study is based on a critical review of legislation, the policy framework, reports, and literature. The review has been supplemented with a limited field study in a refugee settlement in northern Uganda. Along with the field study, interviews were conducted with representatives from an aid organization that operates in the area. The results of this study show that refugees’ rights are generous and in line with global human rights norms. However, the review of the legal protection shows that all rights are not respected and the thesis highlight areas where duty bearers fail to maintain the protection. Interviews and field studies also show that integration between refugees and citizens is essential for the local legal protection. The thesis concludes that lack of local perspectives from rights holders in the refugee policy may prevent integration processes in northern Uganda. / Uganda är känt för sitt generösa flyktingmottagande och omfattande rättighetsskydd för flyktingar. Den här studien syftar till att med ett rättighets- och utvecklingskritiskt perspektiv jämföra och kritiskt granska flyktingars och ugandiska medborgares rättighetsskydd i norra Uganda. För att göra det ställs frågan om hur rättighetsskyddet ser ut för flyktingar respektive medborgare, hur flyktingmottagandet påverkar medborgares rättighetsskydd samt identifierar utmaningar med flyktingmottagandet. Studien är avgränsad till att undersöka rättighetsskyddet i norra Uganda eftersom det är dessa områden som tar emot flest flyktingar i landet. Detta görs utifrån Hannah Arendt, Seyla Benhabib och Balakrishnan Rajagopals teoretiska resonemang. Dessa bidrar med rättighetsperspektiv om medborgarskap och globala människorättsnormer samt kritiska perspektiv på utveckling och hur människorättsdiskursen kan utnyttjas till den hegemoniska världsordningens intressen. Studien bygger på kritisk granskning av lagstiftning, policyn för flyktingmottagande (ReHoPE) samt rapporter och litteratur. Granskningen har kompletterats med ett begränsat fältstudium i en av norra Ugandas flyktingbosättningar samt med intervjuer från personal som arbetar med flyktingmottagande. Resultaten visar att Ugandas flyktinglagstiftning är generöst utformad och i linje med globala människorättsnormer. Granskningen av det effektiva rättighetsskyddet visar dock att samtliga rättigheter inte respekteras och jag belyser områden där skyldighetsbärare misslyckas att upprätthålla skyddet. Intervjuer och fältstudium visar att integration mellan flyktingar och medborgare är viktigt för båda grupperna och för rättighetsskyddet, men att den hindras av att riktlinjerna i flyktingpolicyn saknar lokala perspektiv från rättighetsbärare.