<p>Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen. För att kunna analysera processen Östsam har jag använt mig av en teoriram. De mest använda teoretiska begreppen är: regionalisering, decentralisering, samordning och"governance". Vad gäller Östsams framtida roll som samverkansorgan är dess huvudsakliga uppgift att skapa en stark regional organisation som kan erbjuda en intressant"samarbetsarena"för olika aktörer i länet. Det är oklart om bildandet av samverkansorgan från statens sida kan ses som en decentralisering eller centralisering. Jag vill hävda att det är många olika faktorer som ligger bakom bildandet av samverkansorgan både från statens och Östsams sida. Angående samverkansorganet Östsams val av tillvägagångsätt både vad gäller organisation och arbetsätt, så domineras detta av"governance"-perspektivet. Ledord som karaktäriserar"governance"-perspektivet är partnerskap, nätverk och bred resursbildning. Intressant är om det i praktiken går att förverkliga, eller om detta förblir retorik. Kan det bli så att"government"-perspektivet är det perspektiv som i praktiken kan komma att prägla organisationen?</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen. För att kunna analysera processen Östsam har jag använt mig av en teoriram. De mest använda teoretiska begreppen är: regionalisering, decentralisering, samordning och"governance". Vad gäller Östsams framtida roll som samverkansorgan är dess huvudsakliga uppgift att skapa en stark regional organisation som kan erbjuda en intressant"samarbetsarena"för olika aktörer i länet. Det är oklart om bildandet av samverkansorgan från statens sida kan ses som en decentralisering eller centralisering. Jag vill hävda att det är många olika faktorer som ligger bakom bildandet av samverkansorgan både från statens och Östsams sida. Angående samverkansorganet Östsams val av tillvägagångsätt både vad gäller organisation och arbetsätt, så domineras detta av"governance"-perspektivet. Ledord som karaktäriserar"governance"-perspektivet är partnerskap, nätverk och bred resursbildning. Intressant är om det i praktiken går att förverkliga, eller om detta förblir retorik. Kan det bli så att"government"-perspektivet är det perspektiv som i praktiken kan komma att prägla organisationen?