• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vattenskydd mot vägföroreningar / Water protection against roadpollution

Dahlin, Magdalena, Jansson, Sofie January 2009 (has links)
<p>Utmed det allmänna trafiknätet finns idag ett flertal anlagda vattenskyddsåtgärder. Vattenskydden har anlagts för att säkerställa att yt- och grundvattentäkter inte blir förorenade av vägdagvattnet. Arbetet har utförts för att kontrollera att skyddens funktion uppfylls.</p><p>Idag är informationen om hur skyddsåtgärderna fungerar bristfällig och kontroll har därför gjorts av tre vattenskydd i Jönköpingstrakten. Skydden ligger placerade i närheten av Sävsjö, Eksjö och Aneby. Utformningen av skydden är olika och en diskussion har förts kring lämpligaste valet för avskiljning av vägföroreningarna. En kontroll har gjorts av hur väl driften sköts och hur den kan påverka vattenskyddets reningsförmåga.</p><p>Jämförelsen av de tre skydden har resulterat i en slutsats att vägdagvattnet bör ledas genom täta ledningar fram till sedimentationsdammarna för att undvika att sedimentation av vägföroreningarna sker under transporten vilket försvårar lokaliseringen av förorenat sediment. Utformningen av dammarna kan ske antingen med ett kompakt moränlager alternativt makadamlager överst. Valet kommer påverka hastigheten av sedimentlagrets uppbyggnad. Väljs en damm med ett kompakt moränlager bör den förses med vegetation för att sediment ska bindas och för att sänka genomströmningshastigheten. Dammarna bör om möjligt placeras så att inga höga staket behöver byggas runt för att bibehålla säkerheten. Detta för att skydden ska bli en naturlig del i landskapsmiljön. Vattnet bör efter genomströmning av dammen infiltreras i marken som ett sista reningssteg.</p><p>Genom att vägföroreningarna från en längre vägsträcka samlas i en punkt som står i förbindelse med vattentäkten kan skydden blir en negativ källa i stället för positiv om vattnet inte renas som beräknat. Bättre uppföljning av vattenskydden funktion behövs för att förhindra att skydden påverkar vattentäkterna negativt vid eventuella fel i utformningen. Idag sköts driften bristfälligt på vissa platser vilket kan leda till att skydden inte fungerar som planerat. En tydligare instruktion för hur driftplanerna ska följas bör tas fram.</p><p>Vid uppförande av nya vattenskydd bör provtagning ske inom rimlig tid för att fastställa att det fungerar enligt beskrivning.</p> / <p>Along the public transport network a number of water protection areas have been constructed. The water protection areas have been built to ensure that water which is used as drinking water does not become contaminated by road pollution. This work has been done to verify that the protection functions correctly.</p><p>Today, information on how the water protection areas function is insufficient and controls has therefore been made of three water protection areas in the Jönköping region. The protection areas are located near Sävsjö, Eksjö and Aneby. The designs of the protection areas are different and there is a debate about the most appropriate choice for the separation of road pollution. A verification of the maintenance work has been made.</p><p>A comparison of the three protection methods concludes that the road water should be led through watertight pipes before it is transported into the sedimentation dam, in order to prevent sedimentation from taking place during the transport, which could lead to difficulties in locating where the sedimentation of the pollution takes place. The top layer in the dam can be designed with either a compact moraine layer or a layer of crushed rock. The choice will affect how quickly the sedimentation layer will build up. If a compact moraine layer is chosen it should include vegetation to bind the sediment and to lower the speed of the water. Some form of infiltration should be placed after the dam to take care of any remaining pollutants.</p><p>Since all water from a longer stretch of road is transported to one point, all the pollution from that stretch will be collected in a water protection area which is connected to the water supply. If the water is not treated correctly the protection area can become a negative source instead of positive. Better monitoring of how the water protection areas work is needed, to ensure that the water supply is not affected. Today the maintenance of the water protection areas is inadequate, which could lead to them not functioning correctly. Clearer instructions on how to maintain the water protection areas should therefore be developed.</p><p>When constructing a new water protection area, samples should be taken after a certain time to check that the protection works as intended.</p>
2

Vattenskydd mot vägföroreningar / Water protection against roadpollution

Dahlin, Magdalena, Jansson, Sofie January 2009 (has links)
Utmed det allmänna trafiknätet finns idag ett flertal anlagda vattenskyddsåtgärder. Vattenskydden har anlagts för att säkerställa att yt- och grundvattentäkter inte blir förorenade av vägdagvattnet. Arbetet har utförts för att kontrollera att skyddens funktion uppfylls. Idag är informationen om hur skyddsåtgärderna fungerar bristfällig och kontroll har därför gjorts av tre vattenskydd i Jönköpingstrakten. Skydden ligger placerade i närheten av Sävsjö, Eksjö och Aneby. Utformningen av skydden är olika och en diskussion har förts kring lämpligaste valet för avskiljning av vägföroreningarna. En kontroll har gjorts av hur väl driften sköts och hur den kan påverka vattenskyddets reningsförmåga. Jämförelsen av de tre skydden har resulterat i en slutsats att vägdagvattnet bör ledas genom täta ledningar fram till sedimentationsdammarna för att undvika att sedimentation av vägföroreningarna sker under transporten vilket försvårar lokaliseringen av förorenat sediment. Utformningen av dammarna kan ske antingen med ett kompakt moränlager alternativt makadamlager överst. Valet kommer påverka hastigheten av sedimentlagrets uppbyggnad. Väljs en damm med ett kompakt moränlager bör den förses med vegetation för att sediment ska bindas och för att sänka genomströmningshastigheten. Dammarna bör om möjligt placeras så att inga höga staket behöver byggas runt för att bibehålla säkerheten. Detta för att skydden ska bli en naturlig del i landskapsmiljön. Vattnet bör efter genomströmning av dammen infiltreras i marken som ett sista reningssteg. Genom att vägföroreningarna från en längre vägsträcka samlas i en punkt som står i förbindelse med vattentäkten kan skydden blir en negativ källa i stället för positiv om vattnet inte renas som beräknat. Bättre uppföljning av vattenskydden funktion behövs för att förhindra att skydden påverkar vattentäkterna negativt vid eventuella fel i utformningen. Idag sköts driften bristfälligt på vissa platser vilket kan leda till att skydden inte fungerar som planerat. En tydligare instruktion för hur driftplanerna ska följas bör tas fram. Vid uppförande av nya vattenskydd bör provtagning ske inom rimlig tid för att fastställa att det fungerar enligt beskrivning. / Along the public transport network a number of water protection areas have been constructed. The water protection areas have been built to ensure that water which is used as drinking water does not become contaminated by road pollution. This work has been done to verify that the protection functions correctly. Today, information on how the water protection areas function is insufficient and controls has therefore been made of three water protection areas in the Jönköping region. The protection areas are located near Sävsjö, Eksjö and Aneby. The designs of the protection areas are different and there is a debate about the most appropriate choice for the separation of road pollution. A verification of the maintenance work has been made. A comparison of the three protection methods concludes that the road water should be led through watertight pipes before it is transported into the sedimentation dam, in order to prevent sedimentation from taking place during the transport, which could lead to difficulties in locating where the sedimentation of the pollution takes place. The top layer in the dam can be designed with either a compact moraine layer or a layer of crushed rock. The choice will affect how quickly the sedimentation layer will build up. If a compact moraine layer is chosen it should include vegetation to bind the sediment and to lower the speed of the water. Some form of infiltration should be placed after the dam to take care of any remaining pollutants. Since all water from a longer stretch of road is transported to one point, all the pollution from that stretch will be collected in a water protection area which is connected to the water supply. If the water is not treated correctly the protection area can become a negative source instead of positive. Better monitoring of how the water protection areas work is needed, to ensure that the water supply is not affected. Today the maintenance of the water protection areas is inadequate, which could lead to them not functioning correctly. Clearer instructions on how to maintain the water protection areas should therefore be developed. When constructing a new water protection area, samples should be taken after a certain time to check that the protection works as intended.
3

Dagvattenhantering vid högtrafikerade motorvägar-Avrinning från en ytförlagd vägsträcka i Förbifart Stockholm.

Pantzar, Elisa January 2012 (has links)
Avrinning av vägdagvatten omfattar en rad händelseförlopp såsom infiltration i vägens närhet, vattnets möjliga flödesvägar i vägområdet och olika föroreningars transportmekanismer. I denna studie har dessa processer behandlats i syfte att undersöka avrinningsförloppet vid en ytförlagd sektion i det planerade motorvägs-projektet Förbifart Stockholm. Eftersom höga föroreningshalter förväntas att genereras då vägen är i drift måste vägdagvattnet tas om hand och renas innan utsläpp till recipient sker. Huvudprincipen för omhändertagandet av vägdagvattnet är att det ska ledas via öppna gräsklädda diken längs med vägen till dagvattendammar där rening ska ske. Majoriteten av avrinningen från nederbördstillfällena under ett år kommer dock inte att nå dikesbotten och därmed inte dagvattendammarna utan kommer att infiltrera direkt i vägens stödremsa, åtminstone då denna är nylagd. Via stödremsan kommer vattnet att ledas till närmaste recipient genom vägens terrassdränering där sådan finns eller eventuellt röra sig mot undergrunden och grundvattnet. I och med att majoriteten av avrinningen från nederbördstillfällena infiltrerar i stödremsan kommer dammarna inte att utföra sin tänkta reningsfunktion i någon större utsträckning. Endast vid nederbördstillfällen större än c:a 5 mm kan vatten potentiellt nå dikes-botten för vidare transport mot dammarna, vilket inträffar c:a 20 gånger per år. Dock är det troligt att det vatten som når dammarna inte är förorenat i någon större utsträckning. Detta då det mesta av föroreningarna rinner av med den första avrinningen vid nederbörden och i och med faktumet att infiltrationen i vägområdet är som störst i början av infiltrationsförloppet. Därmed finns underlag för att denna typ av dagvattenhanteringssystem med gräsklädda diken och dagvattendammar i dagsläget kan ifrågasättas som den bästa tillgängliga tekniken då det gäller hantering av vägdagvatten från högtrafikerade motorvägar.
4

Avskiljning av koppar och zink från vägdagvatten med filtermaterialet Polonite : Experiment och modellering / Separation of copper and zinc from roadwater using the filter material Polonite : Experiment and modeling

Redin, Sigrid Hjelm, Lundholm, Sofia January 2021 (has links)
The number of hardened surfaces has increased as a result of urbanization, and thus also the amount of road stormwater. Road stormwater can transport pollutants that have been released on road areas to surrounding recipients. Two substances that are found in particularly high concentrations in road storm water are copper and zinc. At high concentrations of these substances, toxic effects occur which are particularly harmful to aquatic organisms. This report intends to investigate how well the filter material Polonite purifies road stormwater from copper and zinc. Polonite is a reactive filter material made of the sedimentary rock Opoka, which binds substances such as copper and zinc by adsorption. In this thesis, a laboratory experiment has been carried out where it has been investigated how well different amounts of Polonite adsorb copper and zinc during different time periods. The results show that the concentrations of copper and zinc generally decreased over time and with an increasing amount of Polonite. Furthermore, a simulation of how Polonite's purification capacity decreases over time has been created. The simulation showed that Polonite's ability to purify stormwater according to the guideline values ceases after 133 days for copper and 325 days for zinc. Data collected from a column experiment was then compared with the simulation. The comparison showed that the simulation for zinc was in good agreement with the data from the column experiment, while the data for copper were more different from the simulation.  Conclusions drawn are that Polonite can be a good solution for sustainable road stormwater management as it can purify zinc and copper in accordance with the recommended guideline values. The results also show that Polonite has a better ability to purify zinc than copper and that it can purify zinc for a longer period of time. Moreover, other aspects such as economics need to be investigated in future studies to establish with certainty that Polonite is a good solution for the purification of road stormwater in large-scale treatment plants. / Till följd av urbaniseringen ökar antalet hårdgjorda ytor, och därmed även mängden vägdagvatten. Vägdagvatten kan transportera föroreningar som uppkommit på vägområden till omgivande recipienter. Två ämnen som hittas i särskilt höga koncentrationer i vägdagvatten är koppar och zink.  Vid höga koncentrationer av dessa ämnen uppstår toxiska effekter som är särskilt skadliga för vattenlevande organismer. Denna rapport ämnar att undersöka hur väl filtermaterialet Polonite renar vägdagvatten från koppar och zink. Polonite är ett reaktivt filtermaterial som genom adsorption kan rena vägdagvatten. I detta arbete har en laboration utförts där det har undersökts hur väl olika mängder Polonite adsorberar koppar och zink under olika tidsperioder. Resultatet visar att halterna koppar och zink generellt minskar med tiden samt med ökande mängd Polonite. Vidare skapades en simulering av hur Polonites reningsförmåga minskar med tiden.  Slutsatser som dragits är att Polonite kan vara en god lösning för hållbar vägdagvattenhantering då det kan rena koppar och zink i enlighet med de rekommenderade riktvärdena. Resultatet visar även att Polonite har en bättre förmåga att rena zink än koppar samt att det kan rena zink under en längre tidsperiod. För att med säkerhet fastställa att Polonite är en bra lösning för rening av vägdagvatten i storskaliga reningsanläggningar behöver flera aspekter såsom ekonomi undersökas i framtida studier.

Page generated in 0.0534 seconds