Det finns många sätt att leda en spelare i ett spel, antingen genom tydliga vägmärken eller genom att begränsa spelarens val av väg. Detta arbete har tittat närmare på vilka vägledningshjälpmedel av skyltar, landmärken och en kompass som en spelare har föredragit att följa till ett mål och deras motivation till varför. För att svara på frågan skapades en artefakt med tre nivåer och en undersökning genomfördes i form av enkätinsamling samt intervjuer. Resultatet visade på att spelare föredrar att ledas av landmärken, trots att det inte var tydligt att det var vägmärken.

Det finns olika variationer av vägledningshjälpmedel som hjälper spelaren att navigera sig i en 3D-omgivning. I denna kvalitativa studie kommer det undersökas hur spår, ljud och markeringar som vägledningshjälpmedel kan stödja en spelare i en 3D-labyrint. Genom att undersöka de tre vägledningshjälpmedlen skapades en prototyp där de tre vägledningshjälpmedlen separerades i tre olika labyrinter. Respondenterna som deltog i studien spelade igenom de tre labyrinterna med och utan vägledningshjälpmedel för att kunna undersöka hur de stödjer respondenterna under spelsessionen. Data samlades in med hjälp av stimulated recall metoden och semi-strukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av Empirisk fenomenologisk psykologi (EPP) metoden. Resultatet som uppstod från analysen presenterade respondenternas individuella upplevelse samt de fyra övergripande teman som sammanställdes från data. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att spåret var den optimalaste vägledningshjälpmedlet, däremot delade både ljud och markeringar samma egenskaper som vägledningsshjälpmedel. Dessutom bildade respondenterna spatialt minne med hjälp av unika landmärken, samt utgick respondenterna från egna vägledningsstrategier när de tre hjälpmedlen inte var tillgängliga. / There are different types of wayfinding aids that help the player navigate through a 3D environment. This qualitative study investigates how breadcrumb trails, sounds, and markers as wayfinding aids can support a player in a 3D maze. First, the researchers created a prototype to examine the three wayfinding aids and placed them into three different mazes. Then, the respondents who participated in the study played through those three mazes with and without wayfinding aids to investigate how they supported the respondents during the game session. Next, data were collected using the stimulated recall method and semi-structured interviews. Finally, the collected data were analyzed using the Empirical phenomenological psychology (EPP) method. The results that occurred from the analysis showed the respondent's individual experiences and the four overall themes that emerged from the data. In summary, the results indicated that breadcrumb trails were the most optimal wayfinding aid. However, both sound and markers shared the same characteristics as wayfinding aids. In addition, the respondents developed spatial memory with the help of unique landmarks and used other wayfinding strategies when the wayfinding aids were unavailable.