Syftet med denna studie är att med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett område i närheten av Borensberg tätort som är lämplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda området ska sedan ett vägnät tas fram för trafikförsörjning. Vägnätet ska dras där lutningen är som lägst, binda samman det befintliga vägnätet och ge ett bra relationstal baserat på antal meter ny väg per antal nya tomter. Borensberg är en boendeort med ett ökande antal invånare. Därför har Motala kommun i en översiktsplan fastställt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristående villor i beredskap för försäljning varje år och även tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lägenheter per år. Data som har använts för att genomföra analysen består av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhändigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lämpligt område användes sex restriktionskriterier och två ickerestriktionskriterier. För att konstruera ett vägnät med en så låg lutning som möjligt användes funktioner i spatial analysis tool i ArcMap. Resultatet visar att det, utifrån de angivna kriterierna, finns områden lämpliga för en utökning av samhället. Det ger även två alternativ för nytt vägnät för det utvalda området, planeringsområdet. Vad som dock kan sägas är att det är svårt att hålla vägnätet under de givna lutningskriterierna med de förhållanden som landskapet erbjuder. Kriteriet där tomtmark inte får överstiga 25 grader utgör inte några hinder. Hela området kan anläggas med tomter.

Syfte: I en värld med allt mer kunskap om de problem som bilismen påverkar gällande miljö och hälsa är det önskvärt att allt fler väljer att cykla. Målet är att skapa en attraktiv stadsmiljö för cyklister med detta ska en ökad känsla av säkerhet finnas hos cyklisterna, så att fler kan tänka sig att välja cykeln. Metod: De metoder som har valts för att göra analysen är att kontrollera de krav och råd från Trafikverket och dels att använda Geografiska Informationssystem, samt att göra observationer enligt Mini Cycleability Index för att se om Jönköpings Västra centrum är attraktivt för cyklister. Till sist hölls en intervju med Jönköpings kommun för att se hur de tänker angående vägnätsanalyser och erhålla en åsikt om den analys som utförts i denna rapport. Resultat: Det funna resultatet visar att vägsystemet i Jönköpings Västra Centrum har vägar av olika skiftande kvaliteter. Betygen har delats in i tre: bättre, bra och sämre. Bättre är det högsta betyget och sämre det lägsta. Vägar av alla sorter återfinns inom vägnätet, men sämre återfinns mer frekvent än de övriga. Betyget byggs på hur väl vägarna fungerar inom kategorierna: utrymme, säkerhet och kontinuitet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns många sämre vägar inom området som skulle behöva omarbetas för att skapa ett mer attraktivt område för cyklister. Inom området visar resultatet att vägarna med bättre betyg mestadels går mellan norr och söder och få existerar från öst till väst. På grund av detta är det svårt att cykla inom området då anslutningarna mellan de bättre graderade vägarna är sämre. Begränsningar: Begränsningen av detta arbete är valet av område (Jönköpings Västra centrum) och aspekterna som analyserats vilket är utrymme, säkerhet och kontinuitet. På grund av tidsaspekten har vidare begränsningar på datainsamlingen tillkommit, där mätning av antalet cyklister och en enkät hade kunnat vara användbar att utföra. För att anpassa Cycleability index med valet av område och metoderna som var möjliga att använda, har det en nedskärning av antalet kategorier skett. / Purpose: In a world with an increased awareness of the harm caused by traffic to the environment and health, it is preferable that more people choose cycling instead of driving. The purpose of this work is to create an attractive city environment for cyclists which will give a greater sense of security and leading to more people considering the use of bicycles. Method: The methods chosen to make the analysis is to check the demands and recommendations from Trafikverket, moreover make observations according to Mini Cycleability Index in order to see if the West Center of Jönköping is attractive to cyclists. Geographical Information systems has been used as a method for data collection and analysis. At last an interview was held with Jönköping municipality to discover what future plans they have regarding the studied area and how relevant the plans are with the findings of this research. Further purpose of the interview with the municipality was to see how they perform a road-network analysis and obtain an opinion on the analysis performed in this paper. Findings: The results show that the road system in Jönköping West Center has roads of shifting qualities. The grades have been split into three; great, good and poor. Great being the highest grade and poor the lowest. The three qualities of roads do exist within the area, however the poor roads appear to be more frequent than the others. The evaluation system is built upon how well the roads perform in the categories: space, safety and continuity. Implications: The conclusion of this work is that there are several roads as graded poor within the area that need to be considered for reconstruction to create an attractive area for cyclists. In the area the results showed that the roads graded as great mostly runs from north to south and few exists from east to west. Due to this it is difficult to bike within the area as the connectivity between the great graded roads are lacking. Limitations: The investigation is limited to the choice of the area (Jönköping West Center) and the aspects analyzed which are safety, space and continuity. Due to the time aspect further limitations on data collection has come, where a measurement of cyclists and a survey could have been useful to do. In order to suit the Cycleability index with the choice of area and the methods available to use, there has been a reduction of the amount categories evaluated