Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden. The methodology approach was qualitative with a manifest content analysis and sentence concentrator. A total of five interviews with two politicians, two officials and a public health planner were conducted. The results showed that the respondents had an understanding of the benefits of collaboration. The strategic work was influenced by the interaction while working with local welfare accounts. Various collaborative projects had been started and there was a potential to incorporate public health in the strategic work. Participants experienced that health promotion effects of interaction gave them empowerment and good experiences that they carried with them in the continued strategic public health efforts. The conclusions were that local welfare management might be a success factor that spurs the strategic public health efforts in the community. As a result of the work the municipal actors became aware of each other and this could be important for future collaboration on public health between different actors in the municipality.

<p><p><strong>Problemformulering: </strong>År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:<strong></strong></p><p>v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?</p><p>v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?</p><p>v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?</p><p>v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.</p><p> </p></p><p> </p>

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv: v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på? v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun? v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet? v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet. Metod: För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer. Slutsats: Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner.Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne.Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan. Enligt propositionen Mål för folkhälsan 2002/03:35 är det av största vikt att ställa upp folkhälsoplaner för att få ett sektorsövergripande och långsiktigt fungerande folkhälsoarbete.Studiens resultat visar även att endast ett fåtal kommuner har utarbetat välfärdsbokslut, men samtidigt finns det en stark vilja att påbörja arbetet med att ta fram lokala välfärdsbokslut. / The purpose of this study has been to map how Skanes 33 municipalities have implemented the 11 national public health objective aims. The study has been performed as a questionnaire together with interviews with public health coordinators chosen from these municipalities.The results from this study show that the main priorities lay within structural factors. Yet it also shows that the 11th objective aim (Reduced use of tobacco and alcohol, a society free from illicit drugs and doping and a reduction in the harmful effects of excessive gambling) bears the highest priority in Skane.The mapping shows that 18 of Skanes municipalities have public health coordinators. The result shows that 17 of Skanes municipalities have a public health plan and 14 of them also have public health coordinators. The majority of these municipalities have also implemented the 11 national public health objectives within their public health plan. According to the proposition (Mål för folkhälsan 2002/03:35) Aims for public health it is important to prepare a public health plan in order to achieve a comprehensive long-term well functioning of public health activity.The results from the study also show that only a few municipalities have prepared a welfare annual account, but that there is a strong urge to initiate their introduction on a more widespread scale.