<p><p><strong>Problemformulering: </strong>År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:<strong></strong></p><p>v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?</p><p>v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?</p><p>v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?</p><p>v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.</p><p> </p></p><p> </p>

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv: v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på? v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun? v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet? v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet. Metod: För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälso­bokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Under­sökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska ma­terialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer. Slutsats: Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälso­bokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan pro­jektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra fakto­rer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets över­gri­pande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och upp­följningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek &amp; Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.

Hälsa i arbetslivet är ett prioriterat område i politiken och återfinns i målområde fyra som är kopplat till det svenska folkhälsomålet. På senare år har hälsa i arbetslivet uppmärksammats eftersom den arbetsrelaterade ohälsan har ökat, vilket har resulterat i sjuktal som skjuter i höjden med ökande kostnader som följd. Människor spenderar stor del av sin livstid i arbetslivet och för att bibehålla en god hälsa genom livets alla skeden är goda arbetsförhållandena en förutsättning för att människor ska må bra. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet handlar om ledarskap, vilket påverkar människors hälsa i stor utsträckning. Tidigare studier visar att ledarskap har stor betydelse för människors hälsa och därför har denna studie genomförts. Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelse av ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa. En kvalitativ metodansats har används för att besvara studiens syfte. Fem chefer inom den privata sektorn har deltagit vid individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna anser att ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. En utmaning som framkommit i studien är att cheferna uttrycker en frustration över bristande resurser och prioritering från företagsledning, vilket försvårar för cheferna att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. / Work related health is a priority area in national policy, being the fourth public national health target area which is connected to the Swedish public health goal. In recent years work related health has been highlighted due to that work related illness has increased, with the result of increased morbidity and with increasing costs as a result. People spend a whole lot of their lifetime at work, to keep a good health through all stages in life it is important that working conditions are good. Health promoting leadership is important at work, and affects people greatly. Previous research show that leadership affects people’s health and this is the reason why the study was conducted. The aim of this study was to examine the managers’ perception of the importance of leadership for employee health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study. In this study five mangers in the private sector has participated in individual semi-structured interviews. The empirical material was analyzed by a manifest content analysis. The result show that leadership is important for the employees’ health. A challenge for managers in this study is a frustration over the lack of resources and priority from upper management.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

Background: Working life has an impact on the health of many individuals during a larger part of life, therefore a big significance for public health. Work environment is important for the well-being of the employees and the development of the business and unhealthy lifestyles can increase absence for example. Being physically active can contribute to comprehensive benefits, such as a better focus and performance at the workplace. Even research has shown increased awareness and interest in health promotion and its effects, the workplace becomes a central arena for these efforts. Aim: The aim was to study what impact a healthcare project has had on a working group on physical activity with a focus on salutogenic perspective Method: A qualitative study was conducted with focus groups as a method. A non-random selection was conducted by the study’s gatekeeper. A content analysis was conducted when the result was analyzed. Result: The study found that employee well-being and community had increased and strengthened. They had become more aware of the benefits of physical activity. They felt secure when they felt support from the employer. There was also some negative experience to the healthcare project linked to its activities performed on work related time or was prevented to be a part because of physical difficulties. Conclusion: The workplace is an important place for the health of the individual and the importance of working with health promotion has been shown more. Both for the individual and for the group, but also from a social perspective, as it has a value for public health. Where physical activity is an initiative that not only prevents people's diseases but also promotes social interaction and interaction between individuals. Therefor, physical activity is a good way to work with health promotion. / Bakgrund: Arbetslivet har en inverkan på många individers hälsa under en större del av livet, därav en stor betydelse för folkhälsan. Arbetsmiljön är viktig för medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens utveckling, dels kan ohälsosamma livsstilar öka frånvaro exempelvis. Genom att vara fysiskt aktiv kan det bidra till omfattande fördelar som ett bättre fokus och prestationer på arbetsplatsen. Även då forskning har visat på en ökad medvetenhet samt intresse för det hälsofrämjande arbetet och dess effekter, så blir arbetsplatsen en central arena för dessa insatser. Syfte: Syftet var att studera vilken inverkan ett friskvårdsprojekt har haft på en arbetsgrupp avseende fysisk aktivitet med ett fokus på salutogent perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgrupper som metodval. Urvalet genomfördes av studiens gatekeeper. En innehållsanalys genomfördes när resultatet analyserades. Resultat: Studien kom fram till att arbetsgruppens välbefinnande och gemenskap hade ökat och förstärkts. Samt att de hade fått en större medvetenhet kring nyttan av fysisk aktivitet. De upplevde en trygghet då de kände ett stöd från arbetsgivaren. Det fanns även en negativ upplevd känsla av friskvårdsprojektet kopplat till aktiviteter som genomfördes på arbetstid eller hindrades av fysiska svårigheter. Konklusion: Arbetsplatsen är viktig för individens hälsa och betydelsen av att jobba hälsofrämjande har synliggjorts mer. Både för individen och för gruppen men även utifrån ett samhällsperspektiv, då det har ett värde för folkhälsan. Där fysisk aktivitet är en insats som inte enbart förebygger folksjukdomar utan främjar även det sociala samspelet och interaktion mellan individer. Därav är fysisk aktivitet ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande.