No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Önskvärda egenskaper hos en försäljningschef i en säljande organisation - en studie utifrån försäljningschefer och anställdas perspektiv i fastighetsmäklarbranschen Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Erika Ekström, Helga Winkler Handledare: Jonas Kågström Datum: 2015 – maj Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för försäljningschefers önskvärda egenskaper samt hur dessa upplevs utifrån försäljningschefers och anställdas perspektiv. Metod: Med syfte att skapa ökad förståelse kring försäljningschefers önskvärda egenskaper, så har studien utförts på ett kvalitativt vis. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer genomförts där nitton fastighetsmäklare och tio försäljningschefer inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av programmet Nvivo och LadderUx. Resultat & slutsats: Det vi kan konstatera är att lyssna återkommit som en viktig förmåga i varje analys och kan därmed anses som den mest önskvärda egenskapen för en försäljningschef att inneha enligt denna studie. Genom detta arbete kan vi utläsa att vara försäljningschef är komplext och det krävs stor potential för att tillfredsställa varje anställds behov samt att ha förmåga att driva organisationen framåt. Försäljningschefens roll har genom denna undersökning bevisats ha väsentlig betydelse för säljorganisationen och dess anställda. Förslag till fortsatt forskning: Då vi upptäckte att egenskapen ansvarsfrihet rankades på olika sätt hos försäljningscheferna respektive fastighetsmäklarna så tror vi att det för framtida forskning skulle det vara intressant att studera hur de anställda samt organisationen i helhet påverkas av att ansvar fördelas ut på olika individer. Vi tror att resultatet i en annan bransch vad gäller ansvarsfrihet sannolikt skulle kunna bli annorlunda. Därför vore det intressant att ta reda på hur ansvarsfördelning fungerar och påverkar sälj organisationer som inte använder sig av provisionsbaserade löner. Uppsatsens bidrag: Denna studie har skapat ökad förståelse för vilka egenskaper som upplevs vara önskvärda hos försäljningschefer. Studien visar på vad dessa egenskaper har för betydelse för de anställda inom organisationen, samt berör de skillnader som finns mellan försäljningscheferna och mäklarna. Chefens roll har genom denna undersökning bevisats ha väsentlig betydelse för säljorganisationen och dess anställda. Nyckelord: egenskap, försäljningschef, fastighetsmäklare, värde

Introduktion: Myoper alternerar gärna  mellan glasögon och kontaktlinser i det vardagliga livet då det tillfredsställer synkvaliten på ett väldigt bra sätt. De nackdelar som uppstår till följd av detta,  med ökat ackommodations och konvergensbehov bör däremot inte försummas. AKA värdet beskriver sambandet mellan ackommodation och ackommodations konvergens. Det beskriver även om patientens symptom kan avhjälpas med en över eller underkorrektion. Syftet med detta arbete är att jämföra AKA värdet i glasögon med kontaktlinser. Metod: 20 myopa personer med refraktionsfel över -1,00D deltog i studien. Samtliga var mellan 18 och 35 år och var både kontaktlins och glasögonbärande. Närforin mättes med refraktionsfelet i provbåge samt med tilläggen +1,00D och -1,00D, AKA förhållandet räknades ut och ett medelvärde togs. Likvärdigt mättes forierna med kontaktlinser där första mätningen utfördes med refraktionsfelet. Resterande två mätningar utfördes med refraktionsfelet och tilläggen +1,00D / -1,00D i kontaktlinsen. Även för dessa värden räknades AKA förhållandet ut och ett medelvärde togs. Resultat: Resultatet i denna studie visar att det inte finns någon signifikant skillnad i ett AKA värde mellan glasögon och kontaktlinser. När det gäller den horisontella närforin i de olika korrektionerna fanns det en förändring åt det esoforiska hållet i kontaktlinser. Denna skillnad var däremot inte signifikant. Det resultat där en signifikant skillnad fanns var den horisontella närforin med +1,00D. Korrelationen mellan AKA värde och refraktionsfel samt mellan AKA värde i de olika korrektionerna uppvisade ingen signifikans. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att det i ett AKA värde inte uppstår någon signifikant skillnad mellan korrektionerna.

No description available.

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Datum:</p></strong><p> </p><p>2008-10-02</p><strong><strong><p>Nivå:</p></strong><p> </p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskola</p><strong><strong><p>Författare:</p></strong><p> </p><p>David Levin och Per Eriksson</p><strong><strong><p>Handledare:</p></strong><p> </p><p>Ulla Pettersson</p><strong><strong><p>Titel:</p></strong><p> </p><p>Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 – Till fördel eller nackdel för<p>aktieägare?</p></p><strong><strong><p>Problem:</p></strong><p> </p><p>Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen.</p><p> </p><p>Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?</p><p>Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna. De fördelar vi sett är att jämförbarheten mellan de två bolag vi undersökt har ökat och att aktieägarna kan se det verkliga värdet på fastigheterna. Nackdelen är att aktieägarna kan ha svårigheter att följa hur de verkliga värdena har räknats fram och att det har blivit mer information att sätta sig in i. Med redovisning till verkligt värde följer bolagen den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället med t.ex. räntehöjningar och skiftningar i konjunktur. Detta innebär att bolaget speglar verkligheten bättre men det kan också ge kraftiga effekter vid extrema värden. Detta är något bolagen tydligare skulle kunna informera om i årsredovisningarna med hänsyn till främst småsparare med begränsade ekonomiska förkunskaper.</p><strong><strong><p>Nyckelord:</p></strong><p> </p><p>Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS, Verkligt värde, Aktieägare</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p></p>

<p>Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge.</p><p>Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.</p>

No description available.

SAMMANFATTNING Datum:   2008-10-02 Nivå:   Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskola Författare:   David Levin och Per Eriksson Handledare:   Ulla Pettersson Titel:   Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 – Till fördel eller nackdel föraktieägare? Problem:   Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen.   Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40? Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget? Syfte:   att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv. Metod:   För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur. Resultat:   Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna. De fördelar vi sett är att jämförbarheten mellan de två bolag vi undersökt har ökat och att aktieägarna kan se det verkliga värdet på fastigheterna. Nackdelen är att aktieägarna kan ha svårigheter att följa hur de verkliga värdena har räknats fram och att det har blivit mer information att sätta sig in i. Med redovisning till verkligt värde följer bolagen den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället med t.ex. räntehöjningar och skiftningar i konjunktur. Detta innebär att bolaget speglar verkligheten bättre men det kan också ge kraftiga effekter vid extrema värden. Detta är något bolagen tydligare skulle kunna informera om i årsredovisningarna med hänsyn till främst småsparare med begränsade ekonomiska förkunskaper. Nyckelord:   Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS, Verkligt värde, Aktieägare

No description available.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem. Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en koppling till konjunkturen. Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut. Studien visar på att konjunkturen har en inverkan på val av sourcingstrategier, även om majoriteten av de aspekter som företag baserar sitt val av en global respektive lokal sourcingstrategi på inte har någon påverkan av konjunkturen. Konjunkturkopplingen är däremot starkare för de övriga tre sourcingstrategierna som berörs i studien. / Background: The competition for Swedish manufacturing companies exists on both a global and local level today, which makes it important for companies to maintain high efficiency. It is more complicated because of the increased dynamism of markets and unexpected economic fluctuations that lead to increased uncertainty for companies. They formulate sourcing strategies to achieve a higher value and the literature indicates that there is a link between the formulation of these strategies and the business cycle, and the fact that the Purchasing Managers Index is used as an economic indicator shows that there is a relationship between them. Aim: Firstly, the study aims at investigating if purchasing managers in Swedish manufacturing companies experience an increased uncertainty in today’s economic environment, and if there is a larger focus on strategic purchasing. Further, the study aims at investigating if the business cycle has any effect on the choice of sourcing strategies based on what the reasons to or not to choose global or local sourcing are according to the companies, and if other sourcing strategies such as strategy for number of suppliers, the size of the supplier and outsourcing are linked to the business cycle. Conclusions: Swedish manufacturing companies do not experience any increased uncertainty in the economic environment, which is partly due to not experiencing less reliability in forecasts. Larger focus is placed on the purchasing function, and companies have realized the importance of and implemented strategic purchasing. There is some link between the choice of sourcing strategies and the business cycle, but most of the reasons for choosing a certain strategy are not affected by the business cycle. The link to the business cycle is stronger for the other three sourcing strategies in the study.