Spelling suggestions: "subject:"världskriget"" "subject:"världskrigets""
1 |
Om Östfronten intet nämnt: en analys av gymnasieläroböckers historiebrukSundin, Mattis January 2013 (has links)
Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer. Till sist var en viktig insikt även att författarna tenderade att fokusera på krigens symboler snarare än krigen själva. / The purpose of the study was to analyze the use of history in Swedish high schoolbooks in history. The two world wars were used as objects of study. The wars were analyzed by several parameters such as which fronts and war crimes were described, how Sweden’s role in the wars was described and whether the ethics of the books were in tandem with the ethics of GY11. The study shows that the analyzed books focused on the actions of western countries and that the descriptions of the Eastern and Asian fronts of the wars were negligible at best. This added to the lack of descriptions of Eastern or Asian suffering lead to the conclusion that the analyzed books did not correlate with the ethics of GY11. Lastly, one of the important points of the essay was that the analyzed authors tended to focus on the symbols of the wars rather than the wars themselves.
|
2 |
Migrationen under svåra tider : En jämförande studie om in- och utvandring mellan Värmland och Tysklandunder 1910–15 och 1935–40. / Migration during difficult times : A comparative study of immigration and emigration between Värmland and Germany during 1910–15 and 1935–40.Brinckmann, Michel January 2021 (has links)
Många studier i ämnet historia handlar om migration till och från Amerika. Denna studie ska ge en liten inblick om migration mellan Värmland och Tyskland. Under åren 1910–1915 och 1935–1940 flyttade 14 412 människor från Sverige till Tyskland och vice versa. 165 män, kvinnor och barn migrerade från och till Värmland. Syftet med studien är att belysa en liten del av vilka personer migrerade, vilka yrken, kön och åldersklasser de tillhörde, deras familjära situation, från och till vilka orter de flyttade i Värmland. En stor del av tidigare studier jag har funnit av den tyska migrationen handlar om befolkningen i landsbygdsområden med mycket jordbruk. Skillnaden här är att Värmland inte enbart är en lantbruksregion utan också industriregion. Inom kön och yrken finns det stora skillnader mot de tidigare forskningar. Eftersom de officiella svenska registren är den huvudkälla som används, är metoden i största omfattning kvantitativ. Huvudsakligt används material ur register från Statistiska centralbyrån och Kyrkböcker. Den kvalitativa metoden blir använd vid personer och familjer som kan följas mer i de registren. Resultaten visade vilka yrkesgrupper som flyttade, könsfördelning, civilstånd, familjära situation och åldersfördelning bland migranterna. Genom fallstudier kunde man tolka vilka push och pull faktorer som eventuellt påverkade migrationen. En jämförelse med bakgrundsinformation, tidigare forskning och resultatet ledde till några slutsatser om vad som drev personerna till att flytta. Slutsatser som blir tagna äratt det finns speciella yrken som sticker ut och som förklaras med dem geografiska och ekonomiska skillnaden och utvecklingen som fanns i Värmland under den tiden. Politiska omständigheter har säkert en betydelse, när man ser på resultaten, med det är bara spekulationer och kräver mer forskning inom området. / Many studies on the subject of history are about migration to and from America. This study will provide a little insight into migration between Värmland and Germany. During the years 1910–1915 and 1935–1940, 14 412 people moved from Sweden to Germany and vice versa. 165 men, women and children migrated from and to Värmland. The purpose of the study is to shed light on a small part of which people migrated, which occupations, gender and age classes they belonged to, their family situation, from and to which places they moved in Värmland. A large part of previous studies I have found of German migration are about the population in rural areas with a lot of agriculture. The difference here is that Värmland is not only an agricultural region but also an industrial region. Within gender and professions, there are major differences from previous research. Since the official Swedish registers are the main source used, the method is largely quantitative. Materials from the registers are from Statistics Sweden and church registers are mainly used. The qualitative method is used for individuals and families who can be followed more in those registers. The results showed which occupational groups moved, gender distribution, marital status and age distribution among the migrants. Through case studies, it was possible to interpret which push and pull factors may have affected migration. A comparison with background information, previous research and the results led to some conclusions about what drove the people to move. Conclusions that are drawn are that there are special professions that stand out and that are explained with the geographical and economic differences and the development that existed in Värmland during that time. Political circumstances certainly have significance, when you look at the results, but they are just speculations and require more research in the field.
|
Page generated in 0.0308 seconds