Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen. Den andra sidan av myntet, hur människan påverkat naturen, kommer därmed till viss del i skymundan. Den tidsdimension som anläggs i miljöperspektiven är i båda böckerna främst i dåtid och förklarar därmed hur människan påverkat naturen och vice versa i det samhälle som behandlas. Vad det gäller kopplingen mellan då-nu-sedan så är det författarna till Alla tiders historia Maxi som ger uttryck för flest sådana miljöperspektiv, vilket görs i behandlingen av tiden efter 1965.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer. Till sist var en viktig insikt även att författarna tenderade att fokusera på krigens symboler snarare än krigen själva. / The purpose of the study was to analyze the use of history in Swedish high schoolbooks in history. The two world wars were used as objects of study. The wars were analyzed by several parameters such as which fronts and war crimes were described, how Sweden’s role in the wars was described and whether the ethics of the books were in tandem with the ethics of GY11. The study shows that the analyzed books focused on the actions of western countries and that the descriptions of the Eastern and Asian fronts of the wars were negligible at best. This added to the lack of descriptions of Eastern or Asian suffering lead to the conclusion that the analyzed books did not correlate with the ethics of GY11. Lastly, one of the important points of the essay was that the analyzed authors tended to focus on the symbols of the wars rather than the wars themselves.

<p>Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.</p><p>Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.</p><p>De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.</p><p>Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.</p><p>En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande.</p>

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953. Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande. De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953. Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare. En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande.