Bakgrund: I intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att räkna och registrera vätskebalans. Normal perspiratio är mellan 800-1100ml/dygn. Vätskeförlust via perspiratio är svårberäknad och hos den kritiskt sjuka patienten är de individuella skillnaderna ännu större och perspiratio kan bli större än normalt. Syfte: Att undersöka om perspiratio räknas in i vätskebalansen samt vilka faktorer som påverkar beräkningen. Metod: En empirisk, deskriptiv och analytisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom frågeformulär utdelade till vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Studien visar att på intensivvårdsavdelningarna var det vanligast att vätskeförlust via perspiratio räknas in i vätskebalansen. På dessa intensivvårdsavdelningar fanns skillnader i vilka faktorer som påverkade beräkningen. Vanligast förekommande var att beräkningen påverkades av patientens temp, andningsfrekvens och kroppsvikt. Slutsats: Att räkna med perspiratio som en del i vätskebalansen förefaller allmänt förekomma på intensivvårdsavdelningar i Sverige. Alla intensivvårdsavdelningar har inte riktlinjer för hur vätskebalans skall räknas. Det finns skillnader i vilka faktorer som påverkar beräkningen av perspiratio och detta stödjer det faktum att perspiratio är svårt att beräkna. Det finns även ett starkt samband mellan att ha riktlinjer och att räkna perspiratio. Klinisk betydelse: Det kan finnas ett intresse för intensivvårdssjuksköterskor att ta del av hur andra intensivvårdsavdelningar förhåller sig till perspiratio i vätskebalansen. / Background: In the intensive care nurse's duties measuring and register fluid balance is included. Normal perspiration is between 800-1100ml/24h. Fluid loss through perspiration is difficult to quantify and in the critically ill patient the individual differences are large and perspiration can exceed the normal amount. Purpose: To investigate if perspiration is accounted for in the fluid balance and which factors affects the estimate. Method: An empirical, descriptive and analytical study with quantitative approach. Data collection was done through questionnaires distributed to heads of wards in intensive care units in Sweden Results: The survey showed that most intensive care units included fluid loss through perspiration in the fluid balance. In these intensive care units there were differences in which factors that affect the calculation. Most common was that the calculation was influenced by the patient's temperature, respiration rate and weight. Conclusion: Register perspiration as part of the fluid balance seems generally to occur in intensive care units in Sweden. Not all intensive care units have guidelines how to measure fluid balance. There are differences in the factors that affect the calculation of perspiratio and this supports the fact that perspiratio is difficult to calculate. There is also a strong correlation between having guidelines and counting. Clinical significance: There may be an interest for intensive care nurses to learn about how other intensive care units relate to perspiration in the fluid balance.