Bakgrund: Skillnader existerar i vård och behandling mellan män och kvinnor. Samhällets normer påverkar alla människors förförståelse för specifika fenomen. Könsnormer ger mannen mer makt än kvinnan. Omedvetenhet om normstereotyp förförståelse riskerar att bli ett hinder i mötet med patienten och den professionella vårdgivarens bedömning. Syfte: Att beskriva rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Forskningsfrågor: Hur uppfattas män som patienter? Hur uppfattas kvinnor som patienter? Påverkas vårdpersonalens bemötande av könsnormer? Metod: Kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys enligt Evans (2002). Resultat: Analysen av de utvalda artiklarna resulterade i två huvudteman med fyra respektive två subteman som beskriver rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Det första huvudtemat är ‘Bemötande utifrån könsnormer’ med fyra subteman; ‘Idén om könsneutralt bemötande’, ‘Bemötande av kvinnor’, ‘Bemötande av män’ och ‘Lika barn leka bäst’. Andra huvudtemat är ‘Uppfattningen om könsskillnader i beteende’ med två subteman; ‘Den självständiga mannens krav’ och ‘Den känslosamma och vårdsökande kvinnan’. Slutsats: När kvinnor och män söker hälso- och sjukvård i Sverige, influeras mötet med sjukvårdspersonalen av rådande könsnormer och det riskerar att påverka den individuella patienten negativt. Sjuksköterskan bör arbeta för att förbättra vården för varje individ genom att genusreflektera mer och genom att aktivt utmana samhällets könsnormer.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som utmärker en god vård för transpersoner. Till detta formulerades två frågeställningar; Vad utmärker en god vård utifrån vårdpersonalens perspektiv? Och Vad utmärker en god vård utifrån transpersoners perspektiv? Målet med hälso- och sjukvården är att den ska kunna erbjuda alla människor en god vård, som präglas av gott bemötande, respekt och jämlik behandling. Transpersoner som grupp är en marginaliserad grupp som i större utsträckning än andra marginaliserade grupper stöter på hinder i kontakt med sjukvården. En systematiskt integrerad kunskapsöversikt i enlighet med Whittermore och Knafl (2015) användes till att söka svaret på syftet. Analysen gjordes på nio artiklar som kunde beskriva hur vården för transpersoner bör se ut. Resultatet presenterades i två huvudkategorier; Kompetent vårdpersonal och Bra bemötande. Resultatet visade på att det är viktigt att vårdpersonalen är kompetenta för att kunna ge en god vård till transpersoner. Detta innebär att de bör ha kunskap, en etisk medvetenhet och färdigheter gällande transspecifika frågor. Det visade även på hur viktigt bemötande är i vårdsituationer och vilka konsekvenser ett dåligt bemötande kan få. Ett bra bemötande grundade sig på att det finns en tillitsfull relation mellan vårdare och patient, relationen ska grunda sig på respekt och acceptans och är beroende av vilka attityder sjukvårdspersonalen har. Till bemötande hör också den fysiska vårdmiljön och den bör överlag anpassas för att bli mer välkomnande och inkluderande med ex. könsneutrala toaletter. En slutsats var att det behövs konkreta åtgärder för att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån de faktorer som forskningen visar är viktiga för att transpersoner ska få en god vård. De som tar del av denna studie ska förhoppningsvis få en känsla för, och inblick i, de svårigheter som transpersoner möter i vården.