Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet. Eleverna från Bäcklösaskolan väljer i regel att gå kvar i anvisningsskolan och väljer sedan ett studieförberedande program. Gottsundaeleverna väljer i regel att stanna kvar på anvisningsskolan och väljer då i första hand studieförberedande program, men nästan lika ofta yrkesförberedande program. Dessa resultat kan delvis förklaras av mängden utbildningskapital i respektive stadsdel.