Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner.  Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats. Förändringarna berör frågor om gudstjänst och gudstjänstmakt eftersom gudstjänsten beskrivs som väsentlig del av Svenska kyrkans grundläggande ideologi och avgörande för identiteten.  De organisationsteoretiska sammanhangen, om idéburna och demokratiskt styrda organisationer, är väsentliga för att analysera förändringarna i Svenska kyrkan och för att besvara frågorna om gudstjänsten betydelse och gudstjänstmaktens fördelning. Forskningen om idéburna organisationer har uppmärksammat ideologiernas mångfacetterade betydelse. Det handlar bland annat om en förmåga att internt hålla samma organisationen och möjliggöra gemensam handling. Det handlar även om en förmåga att externt, i samhället, uttrycka särart. De olika demokratiska principerna för ansvarfördelning utgår delvis från olika demokratiideal där både uppdelning av ansvar, och dialog och samråd lyfts fram. Svenska kyrkan har både anammat en princip med en möjlig ansvarsuppdelning mellan styrande/politik och utförande/produktion/praktik samtidigt som både de förtroendevalda och kyrkoherden, kan gå in i och ut ur båda rollerna.  Till studiens bidrag hör att visa på att regleringen av ett traditionellt teologiskt fält, gudstjänsten, kan tolkas utifrån organisationsteoretiskt perspektiv och att denna analys kan bidra med en breddad förståelse av ideologi och demokrati i kyrkan.