No description available.

Denna uppsats undersöker vilken betydelse partiledarens popularitet hos väljarkåren har för partiernas valresultat. Forskningsfrågan för studien lyder: “Hade väljarnas inställning till de svenska riksdagspartiernas ledare någon kortsiktig och omedelbar betydelse för resultaten i riksdagsvalen mellan åren 1988 och 2014?” Den metod som används är multipel logistisk regression där den beroende variabeln är partival och den förklarande variabeln är väljarnas inställning till partiledaren. Vidare kontrollerar regressionen för valår samt väljarnas kön, ålder, utbildningsnivå, ideologisk vänster-högerplacering och bostadsortens slag. Datamaterialet är aggregerade årliga, nationella enkätundersökningar från SOM-institutet. Resultaten visar i huvudsak signifikanta men svaga positiva samband mellan väljarnas inställning till partiledaren och partivalet. Socialdemokraterna är det parti där ledarens popularitet förefaller vara viktigast för röstutfallet.

Often when we think about democracy our thoughts are drawn to the thought of a political election. The US has for a very long time had low election turnout regarding to the presidential elections. In this qualitative case study the author analyzed two possible factors to study if they could explain the turnout rates in West Virginia and in Minnesota. The two possible explanation factors that were analyzed in this report was legal factors and socioeconomic factors. The theories that were used in this report was; rational choice theory, the standard socioeconomic status model and Jan Teorells explanation theory for voter turnout. The author concluded in the end of the study that both factors could explain the differences in the voter turnout between the two states.