Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper?En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan. Resultatet visade att eleverna ansåg sig ha mestadels goda kunskaper, men att vissa begrepp var betydligt svårare att förstå. De tyckte även att uppfattningen om deras kunskaper bekräftades när de började studera på universitetet. Universitetslärarna tyckte att de nya studenterna för det mesta saknade en hel del viktiga kunskaper, och framför allt ansåg de att det råder stor förvirring om vad olika begrepp faktiskt betyder. Det påvisades även att det råder osäkerhet i vad elever har för genetikkunskaper när de lämnar gymnasiet samt vilka kunskaper som krävs av universitet/högskola. Alltså bör kommunikationen mellan gymnasiet och högskola/universitet förbättras.