Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik.  Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod: Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna. Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande. Här beskrivs hur metoderna appliceras dels genom att referera till författarens egna tidigare musikaliskt-konstnärliga erfarenheter och dels genom att beskriva författarens examenskonsert som tar sin utgångspunkt i liknande metoder och förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen. Metoderna sätts i ett sammanhang av en bredare beskrivning av konstnärliga val, parametrar för samspel och en musikalisk estetik. Arbetet i sin helhet syftar till att nå kunskap om användbarhet, giltighet och funktion hos vissa musikteoretiska koncept och modeller genom ett konstnärligt utforskande. Arbetet är alltså inte en vetenskaplig undersökning av en pedagogik utan en beskrivning av en metod genom ett konstnärligt utforskande. Metoder från undervisningen prövas alltså i första hand utifrån en konstnärlig praktik. Genom detta ger arbetet exempel på hur metoderna kan fungera i olika sammanhang och tillämpningar både mer allmänt och i relation till en viss estetik. Arbetes slutsats är att applicerandet av dessa metoder kan skapa vissa estetiska kvaliteter och ge förutsättning för ett elastiskt, varierat och improvisatoriskt förhållningssätt i musikskapandet. Förhoppningsvis kan också beskrivningen vara till nytta för den som är intresserad av att undervisa på liknande sätt, eller som är intresserad av en jämförande studie. / <p>Examenskonsert Master Musikteori – Olof Misgeld Improco 28/5 2014 19.30 . Länk till examenskonserten: http://youtu.be/8Hs97kOobfk</p><p>Program:</p><p>Improvisation - Vallåt efter Stina Sundelin och Polska av Gustav Jernberg</p><p>Vallåt fritt efter Hjort Anders</p><p>Polskor - trad efter Niklas Larsson</p><p>Maka emot den/Polska efter JemtOlle/Trolltämjaren - trad efter Gustav Jernberg/trad efter Gössa Anders/av Olle Lindvall</p><p>Gammelkäring - trad efter Hanne Kjersti Yndestad</p><p>Varför kom du hit? - av Olof Misgeld</p><p>Min ros min lilja - trad Dalarna</p><p>Tänkartravare - av Olof Misgeld</p><p>I Seljordsdalen - trad efter Margit Finnekåsa</p><p>Vid Hallonbacken - av Olof Misgeld</p><p>Kring Seljordsdalen/Halling efter Jörn Hilme - av Olof Misgeld/ trad efter Olav Moe</p><p>Vals Briqolage - av Olof Misgeld</p><p>Hambraeuspolskan - trad efter Gössa Anders</p><p>Da hömin The Evening Twilight - trad Shetland, översättning av Karin Ericsson Back</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Olof Misgeld – fiol och viola Petter Berndalen – slagverk Emma Johansson – flöjt, altflöjt Maria Misgeld – sång Leif Ottoson – ackordeon Anna Öberg – dans </p>

The use of optical methods for performing non-invasive physiological and biochemical monitoring has been investigated, with particular emphasis on the application of near-infrared spectrophotocetry for following changes in the redox state of cytochrome oxidase. Initial studies of the gross optical properties of in vivo tissue were made using an image intensifier. These demonstrated that some light is transmitted through biological tissues and that such material is very highly scattering. In order to investigate the feasibiity of non-invasively monitoring changes in the redox state of cytochrome oxidase in vivo. spectrophotometric and oxygen measurements were made on solutions containing the pure enzyme and yeast cell suspensions. These demonstrated the high affinity that the enzyme has for oxygen in such preparations, in contrast to the much lower apparent affinities in vivo that have been reported. These results were then modelled mathematically, and a possible-explanation for this anomaly suggested. Potential problems with applying this method are also presented. The interest in cytochrome oxidase is due to its importance in oxidative metabolism. However in performing this role it also assists in the prevention of oxidative damage, whose contribution to various disease states in paediatrics is briefly considered. Two instruments were also constructed, and used, firstly to measure the spectral characteristics of transmitted and reflected light in vivo. ana secondly to study the cardiac synchronous pulsatile component of this light (commonly referred to as the photoplethysmogram).

The main aim of this thesis is to understand the extent to which intraspecific variation in developmental event timing might provide the raw material from which heterochronies may originate. To this end I studied the timing of a suite of both morphological and physiological events in the embryonic development of Radix balthica, a species of aquatic snail known to exhibit event timing variation during the embryonic period (Tills et al. 2010; Rundle et al. 2011) and that sits within an evolutionary clade, in which extensive heterochrony has been documented (Smirthwaite et al. 2007). I found that variation in embryonic developmental event timing within R. balthica is pervasive (Chapters 2 - 5) and distributed primarily at low (inter-individual and egg mass), rather than high (population) biological levels (Chapter 3). This variation also appears to have a genetic basis (Chapter 2) and to be heritable (Chapters 4 and 5). Examination of the development of function in the cardiovascular (CV) system in Chapter 5 also revealed extensive variation, including differences between egg masses in the timing of aspects of this development, and differences between populations in the rates of change in heart rate during different phases of ontogeny. Variation in CV development also had effects on life history, which suggest that altered embryonic development might have implications for Darwinian fitness (Chapter 5). This thesis demonstrates that intraspecific variation in developmental event timing represents a fundamental link between ontogeny and phylogeny and that study of altered timing at the inter-individual level provides the opportunity to address questions concerning its evolvability and implications.

No description available.

Over the past 10 years, multiple executable modelling formalisms for molecular biology have been developed in order to address the growing need for a system-level understanding of complex biological phenomena. An important class of these formalisms are biology-inspired process algebras, which offer-among other desirable properties - an almost complete separation of model specification (syntax) from model dynamics (semantics). In this thesis, the similarity between this separation and the genotype-phenotype duality in evolutionary biology is exploited to develop a process-algebraic approach to the study of evolution of biochemical systems. The main technical contribution of this thesis is the continuous π-calculus (cπ), a novel process algebra based on the classical π-calculus of Milner et. al. Its two defining characteristics are: continuous, compositional, computationally inexpensive semantics, and a exible interaction structure of processes (molecules). Both these features are conductive to evolutionary analysis of biochemical systems by, respectively, enabling many variants of a given model to be evaluated, and facilitating in silico evolution of new functional connections. A further major contribution is a collection of variation operators, syntactic model transformation schemes corresponding to common evolutionary events. When applied to a cπ model of a biochemical system, variation operators produce its evolutionary neighbours, yielding insights into the local fitness landscape and neutral neighbourhood. Two well-known biochemical systems are modelled in this dissertation to validate the developed theory. One is the KaiABC circadian clock in the cyanobacterium S. elongatus, the other is a mitogen-activated protein kinase cascade. In each case we study the system itself as well as its predicted evolutionary variants. Simpler examples, particularly that of a generic enzymatic reaction, are used throughout the thesis to illustrate important concepts as they are introduced.

Tal i bråkform är ett svårt område inom matematiken, vilket har visats i forskning och i diskussioner med verksamma lärare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärarna synliggör aspekter av tal i bråkform för elever med hjälp av ett varierat arbetssätt och hur eleverna upplever momentet tal i bråkform. Undersökningen genomfördes i två klasser i årskurs 5 där klasserna observerades, lärarna intervjuades och eleverna svarade på ett formulär. I resultatet har tal i bråkform visat sig vara svårt för både lärare och elever. Trots detta har resultatet även visat att variation i undervisningen är betydelsefull för elevernas förståelse och vidareutveckling inom ämnet. Aspekter av lärandeobjektet har kunnat urskiljas av eleverna genom de variationsmönster som lärare skapat. Vidare har det framkommit att det är angeläget att som lärare utgå från elevernas förkunskaper för att främja lärandet och genom ett tillfredsställande samspel skapa förutsättningar som gynnar elevgruppen. Slutsatsen är att variation i undervisningen är nödvändig för att lärandet ska gynna alla elever.

I denna studie gör jag en analys av evolutionskapitlet i tre läroböcker som är utformade för gymnasiekursen Biologi 1. Fokus för analysen är hur läroböcker lyfter och kommenterar olika typar av alternativa uppfattningar. Dessutom intresserar jag mig för hur man beskriver uppkomsten av variation samt hur stort utrymme som ges för detta. Detta då jag menar att en svag förståelse för variation ligger till grund för flera av de alternativa uppfattningar forskningen har pekat på. De fyra alternativa uppfattningar som behandlas i studien är teleologiska resonemang, antropomorfa förklaringar, Lamarckistiska förklaringar samt att naturlig selektion beskrivs som den enda mekanismen för evolution. Studien visar att selektion ges ett större utrymme i läroböckerna samt att ingen av böckerna ger en grundlig förklaring av mutationer som uppkomst till variation. Detta menar jag kan bidra till att elever får en svag förståelse för variationens betydelse för evolution. Vidare visade analysen att alternativa uppfattningar sällan beskriv men i viss mån bemöts i enskilda meningar i kapitlet. Främst påpekar man bara att ett påstående är felaktigt och säger hur det faktiskt är. En beskrivning av varför påståendet är felaktig uteblir. Jag uppmanar lärare att komplettera läroboken med läsning av refutational texts för att stödja elevernas inlärning.

This study was initiated after finding two chromosomal types of Peromyscus maniculatus north and south of the Red River in Texas and Oklahoma. The problem was to explain the chromosomal variations and their implications to the systematics of the grassland subspecies of P. maniculatus in this region.

Draws a comparison between the piano variation techniques of Beethoven and Copland with reference only to the two works discussed herein, Thirty-Two Variations and Piano Variations, with the intent of gaining from these isolated examples knowledge of the changes in variation writing from Beethoven's time to the present.

The primary purpose of this investigation was to study the diurnal variation of cosmic-ray intensity.