SammanfattningAtt vissa unga varken arbetar eller studerar (UVAS) kan vara problematiskt ur olika aspekter. Till exempel ur ett samhällsperspektiv, att personen inte kan försörja sig själv och bidra till samhället. Olika professioner arbetar med arbetsmarknadsinsatser för att sysselsätta och stödja UVAS. En del personer inom denna grupp är svåra att lokalisera och komma i kontakt med, en effektiv metod för att nå ut till dem är uppsökande arbete. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur det uppsökande arbetetser ut inom ramen för studie- och yrkesvägledarens (SYV) arbetsuppgifter i arbetet med unga i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Resultatet från denna studie bygger på åtta stycken intervjuer med sju stycken SYV och en socionom, alla arbetar med UVAS i sin yrkesroll. Som analysverktyg för empirin användes Careershipteorin och dess centrala begrepp: handlingshorisont, brytpunkter, fält, socialt och kulturellt kapital. Resultatet visade på att UVAS är en heterogen grupp med olika förutsättningar, dock förenas många i att de har få personliga resurser. Utifråndetta är en av SYV´s främsta arbetsuppgifter att vidga målgruppens handlingshorisont genom kunskapshöjande insatser. Vidare framkom det att samverkan och uppsökande arbete är två viktiga arbetssätt för att lokalisera personer som är UVAS. Resultatet visade även på en del utmaningar i arbetet med UVAS, en strukturell utmaning är problematiken kring att inte kunna erbjuda insatser i närtid för att bibehålla motivationen hos en person som var redo att göra en förändring. Resultaten från denna studie kan bidra till att se studie- och yrkesvägledarrollen ur ett vidare perspektiv utifrånatt uppsökande arbete vanligtvis inte är en arbetsuppgift för SYV.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera faktorer och mönster som finns i arbetet med Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) i de nordiska länderna för att öka förståelsen och bredda kunskapen om vad som förbättrar de ungas livssituation samt vad som kan bidra till att de återgår till studier eller arbete. Metod: Vi har genomfört en scopingstudie innehållande 12 artiklar och två rapporter från nordiska länderna. Kodning och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. De teorier som har använts för att tolka resultatet är George Herbert Meads teori om jaget, Michael Lipskys teori om handlingsutrymme och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Resultat: Fynden från studien visar att relationen har en viktig betydelse för arbetet med Uvas. Både relationen mellan dem och den professionella men även relationen med andra Uvas. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är individanpassad plan, kartläggning, samverkan och den professionellas förmåga att visa omtanke, tillit och tilltro till den unge.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I