<p>Uppsatsens titel: Varumärkesbyggande - Små företags varumärkesbyggande på en lokal</p><p>marknad.</p><p>Problemformulering: Hur kan ett litet lokalt företag med begränsade resurser bygga sitt</p><p>varumärke för att på en lokal marknad konkurrera med globala storföretag?</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att analyserar varumärkesbyggandeprocessen för ett litet, lokalt företag i konkurrens med globala storföretag, och därigenom dentifiera kritiska faktorer för ett framgångsrikt varumärkesbyggande. Vi vill komplettera existerande teori med</p><p>att utveckla en modell som illustrerar varumärkets grundläggande roll för företagens</p><p>strategiska beslut.</p><p>Metod: Uppsatsens metod är kvalitativ, där djupintervjuer genomförts med identifierade</p><p>nyckelperson i fallföretagen. Valet av fallföretagen Wokie Dokie och Stantons Pizzeria är gjorda med tanke på att de agerar inom samma branch men med olika produkter.</p><p>Teori: Valet av teoretisk referensram är gjort med avsikt att beskriva ledande teorier inom områdena varumärkesbyggande och marknadskommunikation och dess mest väsentliga komponenter.</p><p>Empiri: Empirin består av fyra individuellt genomförda invervjuer med 2 personer på vardera fallföretag. Dessa intervjuer har genomförts med en intervjuguide som baserats på vald teoretisk referensram.</p><p>Slutsats: Slutsaterna visar att små företag ofta saknar kunskap om vilken roll</p><p>varumärkesbyggandet måste ha i företagets övergripande strategi. Detta kan ofta leda till att, istället för att maximalt utnyttja de begränsade resurser som finns, otydliga budskap gällande varumärket kommunicerars.</p>

Uppsatsens titel: Varumärkesbyggande - Små företags varumärkesbyggande på en lokal marknad. Problemformulering: Hur kan ett litet lokalt företag med begränsade resurser bygga sitt varumärke för att på en lokal marknad konkurrera med globala storföretag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att analyserar varumärkesbyggandeprocessen för ett litet, lokalt företag i konkurrens med globala storföretag, och därigenom dentifiera kritiska faktorer för ett framgångsrikt varumärkesbyggande. Vi vill komplettera existerande teori med att utveckla en modell som illustrerar varumärkets grundläggande roll för företagens strategiska beslut. Metod: Uppsatsens metod är kvalitativ, där djupintervjuer genomförts med identifierade nyckelperson i fallföretagen. Valet av fallföretagen Wokie Dokie och Stantons Pizzeria är gjorda med tanke på att de agerar inom samma branch men med olika produkter. Teori: Valet av teoretisk referensram är gjort med avsikt att beskriva ledande teorier inom områdena varumärkesbyggande och marknadskommunikation och dess mest väsentliga komponenter. Empiri: Empirin består av fyra individuellt genomförda invervjuer med 2 personer på vardera fallföretag. Dessa intervjuer har genomförts med en intervjuguide som baserats på vald teoretisk referensram. Slutsats: Slutsaterna visar att små företag ofta saknar kunskap om vilken roll varumärkesbyggandet måste ha i företagets övergripande strategi. Detta kan ofta leda till att, istället för att maximalt utnyttja de begränsade resurser som finns, otydliga budskap gällande varumärket kommunicerars.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer. De har vuxit upp i en värld som sägs ha gjort dem svårimponerade ur ett marknadsmässigt perspektiv, och i studien undersöks hur marknaden ska kommunicera med denna generation. Generationen kallas ofta för Generation Y, och begreppet refererar till de som är födda 1980-1996.                       Det finns stor anledning för organisationer att rikta sig mot denna målgrupp, då många av dem fortfarande är tonåringar, vilket är när vanor skapas och hjärnan lättare påverkas. Detta hör även ihop med identitetsskapande, som är socialt och biologiskt konstruerade och våra konsumtionsmönster kommer att speglas av våra identiteter. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöks hur unga ser på varumärken idag. Då Generation Y konsumerar agerar de ofta på emotionella köpargument och de vill gärna att varumärket ska associeras med positiva känslor. De är mindre lojala än tidigare generationer. Generation Y hävdar att det är viktigare att ett varumärke speglar vem de redan är i stället för att de ska uppnå något genom att konsumera ett visst varumärke. Favoritvarumärkena skiljer sig beroende på intresse, men generellt sett är de mer benägna att referera till transformativa produkter, produkter som kanske inte är något vi egentligen behöver, än informativa produkter, såsom livsmedel. De anser att det är viktigare vilket varumärke det är om det är något som syns utåt, såsom kläder, medan det är mindre viktigt på till exempel livsmedel. Det medium som påverkar denna generation mest är direkt relaterat till personens intressen. Alltså är det viktigt att företag använder sig av direkt matchning vid valet av medium om målgruppen finns inom Generation Y, alltså att företaget exakt vet vilken målgrupp de har samt vilka medier de använder sig av. Andra kommunikationskanaler som påverkar uppfattningar är sponsring och storytelling. Generellt sett är det viktigt i vilket sammanhang produkten förekommer. Det gäller att vara där Generation Y är – annars väljer de något annat.

This study deals with branding at an individual level and aims to explore what a personal brand means, what benefits that’s obtained by actively working with a personal brand, as well as the strategies and methods used in the development of it. It has also meant a restriction in choice of interviewees made to informants who are familiar with and active in the personal branding process in their daily life. The essay is based on a qualitative research approach; six people working in various occupations were interviewed by a desire to generate information from different perspectives. The result shows that a personal brand is all about credibility, authenticity, and the image you present to others. The study shows that the personal brand can be a competitive advantage to other job seekers.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones – har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext. Narrativ medod ligger till grund för analysmetoden, då studien har till syfte att urskilja storytelling och berättande.Resultat Vi har kunnat urskilja narrativ i de analyserade texterna och samtidigt identifierat andra varumärkesbyggande verktyg som förstärker berättelser kring artisterna. Denna studie visar att det i musikindustrin kan vara framgångsrikt att ha en enhetlig berättelse – en core story – där dess budskap och kärnvärden speglas i all kommunikation. Rolling Stones respektive Lady Gaga använder sig av berättande element i allt från dåtidens LP-omslag till dagens sätt att använda sociala medier. De kommunikativa handlingarna – skivomslag, musikvideos, fotografier, webbplatser, biografier – samspelar med varandra. Berättelser kan yttra sig i olika former och på olika sätt.

<p>Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.</p>

<p><p><strong>Sammanfattning</strong>Examensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.<p><strong>Författare:</strong>Andreas Håkansson och Emil Eriksson</p><p><p><strong>Handledare: </strong>Frederic Bill</p><p><p><strong>Titel:</strong>Premiumvarumärkesbyggande, existerar det?</p><p><p><strong>Bakgrund:</strong>Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras.</p><p><p><strong>Avgränsningar:</strong>Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH.</p><p><p><strong>Metod:</strong>Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG.<strong> </strong><p><strong>Resultat:</strong>En av flera viktiga faktorer för att Hästens och Mercedes AMG nu verkar i premiumsegmentet är deras satsning på att lyfta fram deras framgångsrika historia och den kvalitet, prestanda och den hantverkstradition som finns i företagen. Båda företagen jobbar aktivt med att försöka övertillfredsställa kunderna för att köparen enbart ska få positiva associationer med varumärket.<p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst. Konsumenter är mycket medvetna och håller sig aktivt uppdaterade samtidigt som de sällan är särskilt lojala. Detta resulterar i att det är mycket viktigt att ladda varumärket med positiva associationer och förtroende. Idag är det allt viktigare att finna nya och kreativa kommunikationsvägar för att få en strak roll på marknaden samt att kunna göra konsumenten delaktig. I detta sammanhang blir de sociala medierna allt viktigare då man där kan skapa en bra och fungerande tvåvägskommunikation på ett kostnadseffektivt sätt.Vi har undersökt olika vägar för mindre företag att skapa en identitet på marknaden och på ett kreativt sätt kommunicera med konsumenten. Tillsammans med företaget LL1903, beläget i Lysekil, har vi lokaliserat fram olika problem som kan finnas för mindre företag. Med hjälp av en rad olika butiker har vi samlat tankar och idéer som på olika sätt kan användas i företags marknadsföring.Vi har kommit fram till att det inte finns en lösning på problemet utan man måste se till sin marknad och hur man byggt sin målgrupp. Det är viktigt att vara konsekvent och tro på sin idé samtidigt som man måste vara beredd att tänja på vissa gränser för att nå ut med sitt budskap. Man måste finna den kommunikationskanal som passar bäst efter förutsättningar som företaget har sett utifrån målgrupp, marknad och ekonomi. Vilket innebär att företag inte får vara rädda för att investera tid i att lära sig nya tekniker samt att använda innovativa och obeprövade kanaler. Vår slutsats bygger på att vi samlat en rad olika idéer som vi önskar ska väcka inspiration för för mindre företag i deras arbete med marknadsföring och varumärkesbyggande. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Bakgrund: Väveribranschen i Sverige minskade avsevärt efter 1970-talet och idag finns endastett fåtal väverier kvar, majoriteten av dem har valt att lägga sin produktion utomlands.Bogesunds Väveri AB och Väveriet Uddebo AB är två av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. Väverierna är snarlika och blir därför tvungna att konkurrera medandra utmärkande egenskaper. Ett företags varumärke är en värdefull tillgång och har engrundläggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten är att ur ett varumärkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVäveri AB visar sämre ekonomiskt resultat än konkurrenten Väveriet Uddebo AB.Frågeställning: Hur arbetar Bogesunds Väveri AB med sitt varumärke i jämförelse med VäverietUddebo AB?Avgränsningar: Rapporten är skriven utifrån märkesinnehavarens perspektiv där en jämförelsemed Bogesunds konkurrent Väveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen är hur ett företags varumärke kan bidra till långsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillväxtförmåga.Empiri: Beskriver hur väverierna i dagsläget arbetar med sina respektive varumärken. Denempiriska undersökningen är insamlad genom intervjuer av Bogesunds och Väveriet.Slutsats: Frågeställning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumärkesarbete redogörs. Paralleller dras mellan varumärket Bogesunds och deras ekonomiskasituation. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

<p>This study has a focus on brand building and brand identity. The overall idea of the study is to examine the Swedish clothing company WeAretheSuperlativeConspiracys brand building tactics and activities. WeAretheSuperlativeConspiracys, or WeSC, is a company that produces and sells streetfashion in over 20 countries and has over 1600 distributors. The company has in the recent years grown to become one of the largest in its segment. The interesting factor in WeSC´s brand building activities is the use of Weactivists. A Weactivists is a person, known or unknown, that is really good at what they do and share the mentality of WeSC. These individuals are used in the companies marketing in different and creative ways.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyse the company’s use of Weactivists, specifically by describing the use of these persons in the company’s campaign material and analysing what message the usage sends. The main purpose is to analyze why WeSC use these Weactivists in their brand building activities. Interviews, company research and advertising material have been the empirical foundation of the study. The two main theories that have been used in this study focuses on brand building and brand identity. These theories have been applied on the empirical research in a purpose to analyse the company and its use of Weactivists.</p><p>After analysing WeSC we found that the Weactivists play an important and big roll in the company’s brand building. We found, that through these persons, WeSC communicate their core values and their identity in a creative and unusual way. By analysing the company’s campaign material, we saw signs of Swedish influences, humour, irony, creativity and a rebel attitude. In conclusion we found that the Weactivists play a crucial roll in the company’s communication of its identity. Through these persons, a clear and consistent identity is communicated with an emphasis and credibility that gives WeSC a unique position among its competitors.</p>