Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.

Podcast är ett relativt nytt medium som ständigt ökar. Allt fler företag börjat få upp ögonen för podcast som marknadsföringskanal eftersom de kan nå en viss målgrupp. IF Skadeförsäkring var ett av de första företagen i Sverige att använda podcast som marknadsföringskanal genom ett längre sponsringssamarbete. De har sedan 2013 varit huvudsponsor av Alex och Sigges podcast. Samarbetet mellan IF och journalisterna och författarna Alex Schulman och Sigge Eklund handlar till stor del om att budskapet om IF vävs in i innehållet, med så kallad native advertising, till skillnad från många andra podcaster där sponsorerna nämns som inlägg separata från övriga innehållet. I denna studie studeras hur IF arbetar för att bygga sitt varumärke, vilka kärnvärden och mål de har och hur budskapet om IF kommer till uttryck i Alex och Sigges podcast som drivs av för IF externa aktörer. Metoden som används är en semistrukturerad intervju med IF samt en innehållsanalys av totalt 18 podcastavsnitt som analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet indikerar att IF arbetar utifrån strategier för integrerad marknadskommunikation där marknadsföring och PR kombineras, där de arbetar med både reklam och publicitet. Målet med varumärkesbyggandet är att skapa en känsla för varumärket hos konsumenter, vilket liknar det som Matteo och Dal Zotto (2015) menar är typiskt för postmodern konsumism. Budskapet om IF i podcasten som förmedlas genom native advertising och storytelling liknar IF:s egna budskap utifrån företagets kärnvärden.

Serviceorganisationer med direkt kundkontakt kräver att de anställda uppfattar och förmedlar varumärket till konsumenten enligt företagets uttalade varumärkesmål. Internt varumärkesbyggande är en process som innebär att anställda är en tillgång i uppbygganden av varumärket, genom kontakten med kunderna. Om den interna uppfattningen av varumärket inteöverensstämmer med företagets uttalade varumärkesmål, förmedlas en felaktig bild till kunden. Denna studie ämnar utforska hur ett varumärke förmedlas från ledningen hela vägen ner i en serviceorganisation, samt vilka eventuella diskrepanser som uppkommer i hur varumärket förmedlas och hur varumärket uppfattas av de anställda. Denna studie antar en kvalitativ ansats, där datainsamlingen primärt har skett genom intervjuer vid en serviceorganisation inom banksektorn. Studien påvisar att anställda har uppfattat varumärket enligt ledningens uttalade varumärkesmål. Däremot uppkommer det diskrepanser i förmedlingen från chef till anställd, där ett aktivt arbete att upprätthålla den interna varumärkesprocessen fallerar eftersom att det är brist på ständig kommunikation av varumärket, skapande av lojalitet gentemot varumärket samt kommunikation mellan chef och anställd angående prestationer.

No description available.

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete. Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier. Vi hoppas också kunna vara till hjälp för Idrottshögskolan på Umeå Universitet i deras konstruktion av ett elitidrottsstipendium. Inom varumärkesbyggande finns omfattande studier med olika inriktningar. En central del är däremot varumärkeskapitalet vilket det också finns många studier om. I dessa appliceras och vidareutvecklas flertalet modeller, dock förhåller de sig till stor del till de ursprungliga tolkningarna av varumärkeskapitalet. Litteratursökningen visar också att flertalet studier inom sponsring tidigare genomförts. Däremot menar vi att i förhållande till sponsringens framfart är utbudet av forskningsområdet relativt tunt. Vad vi anser saknas är en tydlig förståelse för hur sponsring som verktyg kan kopplas samman med varumärkesbyggande. Vår forskningsfråga och det vi ämnar undersöka är därmed hur företag använder sponsring som verktyg för att påverka sitt varumärkeskapital, och om synen på- och arbetet med sponsring skiljer sig mellan större och mindre företag. Utifrån vårt syfte och för att besvara forskningsfrågan tillämpar vi vår interpretativistiska kunskapssyn tillsammans med ett abduktivt angreppssätt. Vidare utgår vi från en jämförande multipel fallstudie där vi valt att intervjua sju mindre och större företag i Umeå med omnejd. Den teoretiska referensramen består av tre huvudsakliga områden; strategiskt varumärkesbyggande, varumärkeskapital och sponsring. Dessa täcker olika områden men kan kopplas till varandra för att skapa en helhetsbild och effektivt användas för analys och diskussion. Våra empiriska observationer analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat från studien visar att företag i stor utsträckning använder sponsring som ett verktyg för att påverka varumärkeskapitalet. De viktigaste faktorerna är exponering och associering med vilka företagen syftar att öka sin varumärkeskännedom och skapa känslor associerade till varumärket.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.

Social media play a significant role in people’s daily communication and life. Even companies use them to reach a broader audience. This study aims to explore if Snapchat can be a useful platform for companies in their strategic communication, especially regarding corporate branding. Snapchat is the fastest growing social media today and they use content in a completely different way than other major social medias. This paper will show how Arla Sweden is using Snapchat to communicate with a specific target group, create engagement and strengthen brand identity. The study focuses on how users understand Arla´s content and is divided into two parts, where two qualitative methods are used. The first part focuses on Arla´s use of Snapchat and is conducted by an interview with an expert from Arla´s social media department. The second one aims to understand the user experience and is collected through four focus group interviews. The study is based on theories about corporate branding and Stuart Hall´s theory of encoding/decoding. The result shows that the users are critical to companies using Snapchat. The users view Snapchat as a private medium for friends and are negative to companies using it as a marketing tool. However, the study shows a positive result regarding users’ first experience with Arla´s content. The conclusion is that Snapchat can be used for corporate branding as long as companies make sure that the content is interesting enough for the target group.

Idén till denna rapport kom under en kurs i entreprenörskap och affärsutveckling där uppgiften var att starta ett eget företag. Denna kurs väckte en nyfikenhet kring hur man som nystartat modeföretag kan marknadsföra sig trots en liten budget. Syftet med rapporten är således att undersöka om det finns några samband för effektiv marknadsföring mellan litteratur och intervjuer som har gjorts. Litteraturen som har studerats tar upp mycket generellt om marknadsföring men poängterar vikten av varumärkesbyggande, image och planering. Böckerna ger en övergripande bild om marknadsföring för nystartade företag medan de intervjuer som gjorts fördjupar sig och ger mer konkreta metoder för marknadsföring. Rapporten söker efter samband för effektiv marknadsföring mellan böcker, tidigare forskning och intervjuer. Några samband som hittats är vikten av god planering, varumärkesbyggande och att ha kvalitét i allt man gör. En viktig faktor som beskrivs i rapporten är internetutvecklingen som möjliggör kostnadseffektiv marknadsföring för nystartade modeföretag. Nystartade modeföretag har möjlighet att ta sig in på den hårda marknaden om man inser vikten av planering, hårt arbete, målmedvetenhet och att marknadsföra sig rätt. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Som en följd av globaliseringen, har antalet aktörer inom den textila sektorn ökat drastiskt. På så vis har konkurrensen mellan företag hårdnat och varumärket har utvecklats till ett viktigt konkurrensmedel. Nyetablerade företag har numera svårt att skapa en långvarig position på marknaden. Med detta som grund utvecklades uppsatsens syfte att studera hur nyetablerade företag arbetar för att bygga ett starkt varumärke och en varumärkesidentitet. Studien har utgått från en kvalitativ metod där två fallföretag studerats. För att utvinna relevant information har semistrukturerade intervjuer genomförts.I den teoretiska referensramen beskrivs varumärkesplattformen av Frans Melin samt David Aakers modell för varumärkesidentitetens byggstenar. Dessutom behandlas Aakers fyra uppställda identitetsfällor. Våra fallföretag, Sail Racing och Cheap Monday, är båda nyetablerade på marknaden, därav lämpar de sig bra för vår studie. Intervjuer med fallföretagen har sammanställts i det empiriska kapitlet, för att tillsammans med teorin ligga till grund för analysen.I analysen jämförs företagens arbetssätt med teorins lagar och samband utvinns, det visade sig att Sail Racing följer många av våra behandlade teorier till punkt och pricka. Cheap Monday, däremot, går emot teorierna och bygger sitt varumärke fritt från lagar. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal slutsatser som grundats i uppsatta frågeställningar. Sammantaget skiljer sig företagens syn på varumärket åt, då Sail Racing arbetar aktivt med sin identitet medan Cheap Monday har en mindre fokuserad syn på sina marknadsaktiviteter. / Program: Textilekonomutbildningen

We were accepted to the field study Dignity and therefore chose to write our thesis in connection with it. Our subject is the oasis of Siwa in Egypt. The society has long been isolated, and therefore, the city has been able to preserve their handicraft methods and values. We chose to study the Ecological and Handicraft Development Center, which is a newly opened center for craft production. We wanted to see how the centre could use storytelling as a marketing strategy. Our main problem is: How can Ecological and Handicraft Development Center use storytelling to promote their handicraft products? The investigation will explore the concept of storytelling related to branding. It will make proposals on an appropriate approach for Ecological and Handicraft Development Center. The market for organic products is also highlighted in the study. To highlight the difficulties, two companies will act as examples. We chose to look at our thesis from a hermeneutic approach because the aim is not to obtain an absolute truth, but to ensure the empirical data from different perspectives and thus get a deeper understanding. The empirical data will mainly consist of soft data and we want to understand the chosen area, therefore we will conduct a qualitative study. The purpose is normative, because the result will consist of proposals for the centre. The focus on our theories is storytelling. Storytelling is a relatively new concept in marketing. Corporate storytelling is defined as storytelling in organizations or businesses, in both internal and external context. The company analyzes its own identity in order to find core values and build the story around them. There are various criteria narrators should be taken into account when a story is built. Each story must have a message, a conflict, characters and plot. It should be short and not too informative since the reader needs space to create his/her own image and thus be a part of the story. Storytelling is according to several theorists a useful tool for branding. Green marketing is the process of selling products or services through the use of their environmental benefits in marketing. Customers today are skeptical concerning green marketing. This is because companies in the 1990s, claimed that they were selling organic products when they did not. However, a new customer has risen through the ongoing environmental and ethical debate. The customers have an ecologically conscience and buy products based on these values. Fair trade is an area in the green marketing, where companies can be certified. It requires that the organization follow predetermined guidelines. Through the research we found that the Ecological and Handicraft Development Center’s core values is their desire to preserve handicraft traditions in Siwa and help the society. The company should use a true story because with a fictitious one it will probably harm the company more. With the continuing debate about ethics and problems in society it is likely that consumers will be upset if the truth is discovered. The company can use either a community story or a story about the founding of the company as a storytelling. Ecological and Handicraft Development Center is a newly established small company, hence should seize the opportunity to use digital storytelling. This method does not require vast resources. It is easy to spread and can be displayed on web sites, conferences, trade fairs or in mobile phones. / Program: Textilekonomutbildningen