Serviceorganisationer med direkt kundkontakt kräver att de anställda uppfattar och förmedlar varumärket till konsumenten enligt företagets uttalade varumärkesmål. Internt varumärkesbyggande är en process som innebär att anställda är en tillgång i uppbygganden av varumärket, genom kontakten med kunderna. Om den interna uppfattningen av varumärket inteöverensstämmer med företagets uttalade varumärkesmål, förmedlas en felaktig bild till kunden. Denna studie ämnar utforska hur ett varumärke förmedlas från ledningen hela vägen ner i en serviceorganisation, samt vilka eventuella diskrepanser som uppkommer i hur varumärket förmedlas och hur varumärket uppfattas av de anställda. Denna studie antar en kvalitativ ansats, där datainsamlingen primärt har skett genom intervjuer vid en serviceorganisation inom banksektorn. Studien påvisar att anställda har uppfattat varumärket enligt ledningens uttalade varumärkesmål. Däremot uppkommer det diskrepanser i förmedlingen från chef till anställd, där ett aktivt arbete att upprätthålla den interna varumärkesprocessen fallerar eftersom att det är brist på ständig kommunikation av varumärket, skapande av lojalitet gentemot varumärket samt kommunikation mellan chef och anställd angående prestationer.

Syfte och forskningsfrågor                                Syftet är att skapa en förståelse för internt varumärkesbyggande hos företag. Studien avser även att bidra med en insikt om hur den vetskapen kan ge bidrag till positiva kundvärden, för att stärka företagets goda anseende och därmed deras position på marknaden. För att undersöka det kommer vi utföra en fallstudie på företaget Gekås Ullared. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:   Hur kan ett företag arbeta med internt varumärkesbyggande för att stärka sitt anseende och därmed sin position på marknaden? Hur kan ett företag med hjälp av internt varumärkesbyggande, skapa positiva kundvärde?                                                        Metod                                               Studien är en fallstudie över hur företaget Gekås Ullared arbetar med internt varumärkesbyggande. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom sju semistrukturerade djupintervjuer.                 Slutsatser Resultatet av studien visar att företag som tillämpar internt varumärkesbyggande, genom att öka förståelsen av vad varumärket står för, ämnar erhålla en mer motiverad och engagerad personalstyrka. Det i sin tur leder till att kunderna i större utsträckning mottar en positiv upplevelse av företagets varumärke. Det resulterar i att företagets goda anseende ökar och därmed stärks även dess position på marknaden.

Internt varumärkesbyggande handlar om att på något sätt säkerställa att ett företags varumärkeslöfte anammas av de anställda så att varumärket verkställs i praktiken och i och med det möter de förväntningar som varumärket skapat hos kunden. För att företag ska lyckas förmedla sitt budskap till kund så är det därför viktigt att företag lyckas förena de anställda med företagets varumärke. De anställdas beteende kan fungera som en språngbräda till att förverkliga varumärket, eller det motsatta, genom att de inte handlar i enlighet med varumärket kan det försvåra för varumärket att bli trovärdigt och pålitligt. Ledaren har en viktig roll internt varumärkesbyggande och denne fungerar både som den strategiska länken mellan de strategiska beslut som kommer från huvudkontor och anställdas genomförande.Forskningsområdet internt varumärkesbyggande fokuserar främst på hur ledningen ska arbeta för att kommunicera varumärket samt hur viktiga de anställdas är då de förverkligar varumärket. Därmed är det intressant att undersöka ledarens roll i internt varumärkesbyggande då perspektivet till stor del uteblivit inom forskningsområdet. För att generera en djupgående förståelse för detta, grundar sig arbetet på en kvalitativ fallstudie på företaget Coop där följande problemformulering besvarats:"Hur upplever butikschefer på Coop internt varumärkesbyggande och sin roll när företaget genomgår en varumärkesförändring?"Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som hindrar och möjliggör för butikschefer att sprida varumärket inom organisationen. Med vår studie kommer vi att bidra till forskningen med ytterligare kunskap om ledarens roll i det interna varumärkesbyggandet.Studiens resultat påvisar aspekter som hindrar ledaren att sprida varumärket vidare i organisationen i form av brist på information, tidsbrist och tolkningsutrymme. Aspekter som möjliggör för ledaren att sprida varumärket består kunskap & förståelse, arbetsdagen, översättning av abstrakta ord, uppföljning och förankring.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

Inledning - Idrottens ideella föreningar är en av de viktigaste samhällsnyttorna i Sverige. Dessa är beroende av ideell arbetskraft, kraft som har en nedåtgående trend. Tidigare forskningar påvisar att ett välarbetat internt varumärkesbyggande har en positiv effekt på tillfredsställelsen hos arbetstagare i den privata- och offentliga sektorn. Denna studie ämnar undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande idag och hur de skulle kunna arbeta för att tillfredsställa sin ideella arbetskraft och således motverka den nedåtgående trenden. Syfte - Syftet med studien är att skapa förståelse om hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande för att tillfredsställa ideella krafter. Inom den privata- och offentliga sektorn är internt varumärkesbyggande ett viktigt verktyg och vi vill studera hur detta kan anpassas i ideella idrottsföreningar. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen hanterar tre viktiga faktorer som förebygger ett starkt internt varumärkesbyggande inom den privata och offentliga sektorn. Den vetenskapliga litteraturen visade att dessa tre är kommunikation, motivation och värderingar. Ytterligare beskrivs vad ett lyckat internt varumärkesbyggande kan generera och vad ett svagt sådant orsakar. Metod - Studien byggdes på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att insamla primärdata. Från dessa fann vi fördelar att genomföra en deduktiv ansats med en tematisk analys. Studiens empiri samlades in av totalt fem respondenter från olika ideella idrottsföreningar med ett övergripande ansvar i föreningens ideella verksamhet. För att samla in sekundär data, genomfördes en litteraturgenomgång av totalt 154 vetenskapliga artiklar, där vi slutligen använde 23 för den teoretiska referensramen. Resultat - I studien kom vi fram till att ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån och tillämpa samma faktorer för det interna varumärkesbyggandet som den privata och offentliga sektorn. Genom analys av studiens empiri och teori kom vi fram till en ny konceptuelicerad modell som ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån för att förstärka arbetet kring internt varumärkesbyggande och därmed öka sannolikheten för den ideella kraften att stanna kvar i föreningen. Modellen beskriver fyra faktorer som skapar ett starkt internt varumärkesbyggande; kommunikation, motivation, belöningar och värderingar, samt fyra faktorer som man bör bearbeta för att tillfredsställa den ideella kraften; tvåvägskommunikation, autonom motivation, strategi och lojalitet. Bidrag - Studien bidrar till en teoretisk redogörelse för hur ideella idrottsföreningar bör arbeta med internt varumärkesbyggande, samt skapat en praktisk rekommendation om hur man kan utnyttja studiens konceptualicerade modell för att behålla kvar de ideella krafterna i ideella idrottsföreningarna. / Introduction - The non-profit sport clubs are one of the most important societal benefits in Sweden. These sports clubs are depending on volunteer workers, which is a phenomenon with a downward trend. Previous research show that well developed internal branding has a positive effect on the satisfaction of workers in the private and the public sectors. This study intends to examine how non-profit sport clubs work with factors within internal brand building strategies today, how they could work to satisfy their volunteer workers and thus counteract the declining trend. Purpose - The purpose of the study is to create an understanding on how nonprofit sport clubs work with factors in internal brand building to satisfy their volunteer workers. Internal brand building is an important tool in private and public sectors, and we aim to study how this can be applied in non-profit sportclubs. Theoretical frame of references - The theoretical frame of references manages three important factors that prevent a strong internal brand building in private and public sectors. The scientific literature proves that communication, motivation and values are those three above-mentioned factors. It is further described what a successful internal brand building can generate and what a weak one causes. Methodology - The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to collect the primary data. From the data, we found advantages to implement a deductive approach with a thematic analysis. The study’s empirical data was collected by a total of five respondents from various non-profit sportclubs with an overall responsibility in the organizational non-profit activities. To collect the study’s secondary data, we made a literature review on a total of 154 scientific articles, from where we finally used 23 for the theoretical frame. Results - In this study, we concluded that non-profit sport clubs can be based on and applied to the same factors for internal brand building as in the private and public sectors. Through an analysis of the study's empirical data and theory, we found a new conceptualized model that non-profit sport clubs can use to strengthen the work around internal brand building and there by increase the probability of the non-profit worker to remain in the organization. The model describes four factors that creates a strong internal brand building; communication, motivation, rewards and values, as well as four factors that should be worked on to satisfy the non-profit force; two-way communication, autonomous motivation, strategy and loyalty. Contribution - The study contributes to a theoretical account of how non-profit sport clubs should work with internal brand building and create a practical recommendation on how to use the study's conceptualized model to retain the non-profit workers in the non-profit sport clubs.