Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning. Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP. Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design. Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Deltagarna delades in i två grupper utifrån ålder (grupp 1 ≤ 69 år, grupp 2 ≥ 70 år). Munvård med klorhexidin var den åtgärd som utfördes flest gånger per dygn med medianvärde fyra i båda åldersgrupperna. Därefter följde kufftrycksmätning med en median på två kontroller per dygn. Medianvärdet för höjd huvudända var ett i båda grupperna. Tandborstning var den åtgärd som utfördes minst antal gånger. Det var inga signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion och kliniska implikationer: En rimlig bedömning är att kontinuerlig uppdatering beträffande den senaste forskningen hos vårdpersonal samt revidering av PM kommer att ge bättre vårdresultat, kortare vårdtider, mindre kostnader för samhället och mindre vårdlidande. Resultatet pekar på behov av antingen bättre följsamhet till befintliga rekommendationer, eller noggrannare och tydligare dokumentation av utförda åtgärder.

Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika. Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt. Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll. Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

<p>Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är den vanligaste infektionen på intensivvårdsavdelningar. Det är en komplikation som orsakar stort lidande, ökad mortalitet och medför höga vårdkostnader. Det finns många evidensbaserade riktlinjer för att förhindra att VAP uppstår, där sjuksköterskan har en betydande roll. Flera studier har visat att det finns brister i sjuksköterskans kunskap att tillämpa de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter samt att jämföra tillämpningen av riktlinjer mellan subgrupper. En strukturerad enkät delades ut till alla intensivvårdsjuksköterskor (N=40) på en intensivvårdsavdelning i mellansverige, varav 30 besvarade enkäten. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna tillämpar de evidensbaserade riktlinjerna i hög utsträckning utifrån självskattningar. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de med kort (0-5 år) och lång (>5 år) erfarenhet som intensivvårdsjuksköterska, vad gäller i vilken utsträckning de använder de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Kunskapen och tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna kan anses vara god hos respondenterna i föreliggande studie utifrån självskattningar. I det närmaste alla respondenter hade fått utbildning/information om VAP vilket kan vara orsaken till det resultat som framkom. Många tidigare studier har visat att utbildning ökar tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna.</p> / <p>Ventilator-associated pneumonia is the most common infection in the intensive care unit. It is a complication that causes major morbidity, increased mortality and growing healthcare costs. There are many evidence-based clinical practice guidelines in order to prevent that VAP arises, where the nurse has a significant role. Several studies have established that there is deficiencies in the nurse's knowledge to apply to the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The aim with the study was to describe intensive care unit nurses' application of the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP at intensive care patients and to compare the application of the evidence-based guidelines between subgroups. A structured questionnaire was distributed out to all intensive care nurses (N=40) on an intensive care unit in the middle of Sweden, of which 30 responded to the questionnaire. The result showed that the intensive care nurses apply to the evidence-based guidelines in a high extent on the basis of self-reports. There were no significant differences between they with short (0-5 year) and long (> 5 year) experience as an intensive care nurse, as regards in what extent they use the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The respondents knowledge and application of the evidence-based guidelines can be considered to be good in this study, on the basis of self-reports. Most of the respondents had got education/information about VAP, what can have caused the result that appeared. Many previous studies have shown that education increases the application of the evidence-based guidelines.</p>

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är den vanligaste infektionen på intensivvårdsavdelningar. Det är en komplikation som orsakar stort lidande, ökad mortalitet och medför höga vårdkostnader. Det finns många evidensbaserade riktlinjer för att förhindra att VAP uppstår, där sjuksköterskan har en betydande roll. Flera studier har visat att det finns brister i sjuksköterskans kunskap att tillämpa de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdsjuksköterskors tillämpning av de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av ventilatorassocierad pneumoni hos intensivvårdspatienter samt att jämföra tillämpningen av riktlinjer mellan subgrupper. En strukturerad enkät delades ut till alla intensivvårdsjuksköterskor (N=40) på en intensivvårdsavdelning i mellansverige, varav 30 besvarade enkäten. Resultatet visade att intensivvårdsjuksköterskorna tillämpar de evidensbaserade riktlinjerna i hög utsträckning utifrån självskattningar. Det framkom inga signifikanta skillnader mellan de med kort (0-5 år) och lång (&gt;5 år) erfarenhet som intensivvårdsjuksköterska, vad gäller i vilken utsträckning de använder de evidensbaserade riktlinjerna för att förhindra uppkomsten av VAP. Kunskapen och tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna kan anses vara god hos respondenterna i föreliggande studie utifrån självskattningar. I det närmaste alla respondenter hade fått utbildning/information om VAP vilket kan vara orsaken till det resultat som framkom. Många tidigare studier har visat att utbildning ökar tillämpningen av de evidensbaserade riktlinjerna. / Ventilator-associated pneumonia is the most common infection in the intensive care unit. It is a complication that causes major morbidity, increased mortality and growing healthcare costs. There are many evidence-based clinical practice guidelines in order to prevent that VAP arises, where the nurse has a significant role. Several studies have established that there is deficiencies in the nurse's knowledge to apply to the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The aim with the study was to describe intensive care unit nurses' application of the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP at intensive care patients and to compare the application of the evidence-based guidelines between subgroups. A structured questionnaire was distributed out to all intensive care nurses (N=40) on an intensive care unit in the middle of Sweden, of which 30 responded to the questionnaire. The result showed that the intensive care nurses apply to the evidence-based guidelines in a high extent on the basis of self-reports. There were no significant differences between they with short (0-5 year) and long (&gt; 5 year) experience as an intensive care nurse, as regards in what extent they use the evidence-based guidelines in order to prevent the origin of VAP. The respondents knowledge and application of the evidence-based guidelines can be considered to be good in this study, on the basis of self-reports. Most of the respondents had got education/information about VAP, what can have caused the result that appeared. Many previous studies have shown that education increases the application of the evidence-based guidelines.

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikationhos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationenleder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. Påen intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flerametoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventivmetod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystemminskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapligaartiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade ingen skillnad iförekomsten av VAP vid användandet av slutet kontra öppet sugsystem. / Ventilator-associated pneumonia (VAP) is a common complication occurring inpatients treated in intensive care units (ICU). This complication leads to extendedcare, increased suffering for the patient and higher mortality. In ICU on auniversity hospital in south of Sweden several methods to prevent VAP are used.Closed tracheal suction system is today not a method used for prevent VAP inICU Malmo. The purpose of this literature review was to examine whether theclosed tracheal suction system reducing the incidence of VAP compared withopen tracheal suction system. Seven randomized controlled trials were reviewedand quality assessed. The results showed no difference in the incidence of VAPin the use of closed versus open tracheal suction system.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.

Bakgrund: Intuberade patienter inom intensivvården har en hög risk för att erhålla en ventilator-associerad pneumoni (VAP). Det finns evidensbaserade riktlinjer för vuxna somförebygger VAP. För barn behövs det däremot mer forskning för att klargöra vilka omvårdnadsåtgärder som kan standardiseras. Syfte: Syftet är att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som förebygger VAP hos barn inom intensivvården, en litteraturöversikt. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med kvantitativ induktiv ansats valdes. 16 kvantitativa studier analyserades med en innehållsanalys. Det samlade materialet kvalitetsgranskades med hjälp av GRADE. Resultat: Fem huvudteman identifierades utifrån studiernas resultat. Huvudteman var VAP-omvårdnadspaket, munvård med klorhexidin, skötsel av endotrakealtub, olika nutritionssonder, omvårdnadsutbildning. VAP-omvårdnadspaket och omvårdnadsutbildning visade sig statistiskt signifikant sänka VAP-prevalensen hos barn. Munvård med klorhexidin kunde inte sänka VAP-prevalensen. Slutsats: Med rätt evidensbaserad vård kan VAP-prevalensen sänkas. Forskning kring VAP-prevention till barn saknar evidens i nuläget och kan ej anses vara evidensbaserad vård. För att göra vården evidensbaserad, rekommenderas att globala riktlinjer för VAP-prevention till barn tas fram. / Background: Intubated patients admitted to an intensive care unit have a higher risk ofacquiring ventilator-associated pneumonia (VAP). There are evidence-based guidelines for adults that prevent VAP. For children there is a need for more research in this area to clarifywhich nursing methods can be standardized. Aim: The aim was to describe which nursing care measures prevent VAP in children admitted to the intensive care unit, a literature review. Method: A descriptive literature study with a quantitative inductive approach was used. A total of 16 quantitative studies was analysed with a content analysis. A GRADE system was used to assess the quality of the included studies. Results: Five main themes were identified from the study’s results. The main themes where VAP-care bundles, oral care with chlorhexidine, care of endotracheal tube, different nutritional catheters, and nursing care education. VAP-care bundles and nursing care education showed to have statistically and significantly lowered the prevalence of VAP in children. Oral care with Chlorhexidine did not lower the prevalence significantly of VAP. Conclusion: The prevalence of VAP can be lowered with the right evidence-based practice. At the current situation research on preventing VAP in children lack evidence and can’t be considered as evidence-based practice. To make the nursing care evidence based, it´s recommended to create global guidelines of VAP-prevention for children.