Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder. / <p>Uppdaterad version.</p>

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder.