Denna studie behandlar en sångares önskan att belysa och utveckla sina metoder och sin insikt i interpretation och dess betydelse för sång. Det är en självstudie som med hjälp av videoobservation dokumenterat åtta övningstillfällen av en musikallåt. Syftet är att ur ett designteoretiskt perspektiv identifiera vilka resurser som använts vid musikalisk och scenisk gestaltning, hur de används, samt dess inverkan på sången. Genom transkription och analys av det inspelade materialet skapas tre kategorier: materiella, kroppsliga, och språkliga resurser. I resultatet redovisas dessa kategorier och kopplas till sångteknik. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till designteori och relevant forskning.   Nyckelord: musikalisk- och scenisk gestaltning, interpretation, designteori, videodokumentation, självstudie, musikal / This study addresses a singers desire to highlight and expand their methods and insight into interpretation and its importance for singing. It is a self-study that, with the help of video observation has documented eight practice sessions of a musical theatre song. The purpose is to use design theory to identify what resources are used in musical- and theatrical interpretation, how they are used and their impact on the singing. Three categories are created by transcription and analysis of the recorded material: material, physical, and linguistic resources. In the result, these categories are reported and linked to song technique. Finally, the results are discussed in relation to design theory and relevant research.   Keywords: musical- and theatrical interpretation, interpretation, design theory, video documentation, self study, musical theatre