Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.    Frågeställningar:     Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT?   I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT. Det finns verktyg och metoder som bygger på sociokulturellt lärande, t.ex. CSCL verktyg och Write to Learn metoden, verktyg som bygger på behaviorism, CAI, och verktyg eller metoder som bygger på den pragmatiska kunskapssynen, utforskande av kunskap genom Inquiry. I resultaten framgår att kunskapssynerna kommer till uttryck med IKT verktyg och metoder när behavioristiska verktyg används i verksamheten men i mindre omfattning när verktyg och metoder som bygger på andra kunskapssyner används. Ett par faktorer framkommer i resultaten som påverkar om kunskapssynerna kommer till uttryck. Dessa faktorer är lärarens kompetens och förmåga att använda digitala verktyg.

Background: In Oman, 33.3% of women attended late for publicly funded antenatal care in 2015 and 24% did not attend for the recommended 4-6 visits during their pregnancy. This low attendance suggests a need to explore attendance for antenatal care for low-risk pregnant women in Oman. Methodology: An exploratory qualitative design informed by constructivist grounded theory methodology was used in this research. Methods: In-depth semi-structured interviews were conducted with an initial purposive sample of nine pregnant women. The initial analysis enabled theoretical sampling of thirteen non-participant observations during women's appointments, interviews with ten care providers, and six women who booked late after 12 weeks of gestation. A constructivist grounded theory analytical framework of initial, focused and theoretical coding was followed to analyse all the data collected. Findings: The core category consists of five interrelated sub-categories: perceived benefits and value of antenatal care; timing of the first antenatal visit; woman-carer interactions during antenatal care; experiences with antenatal care delivery; and supplementary use of private healthcare. The integral categories explain the social processes and issues surrounding antenatal care. The emergent core category, Navigating antenatal care, reflects the views of the women and their care providers. The women were unhappy with the organisation and physical environment of care but attended their appointments to ensure optimal pregnancy outcome and to alleviate their fears of developing complications. Thus, they used both private and public healthcare and sourced online information in response to their feelings of obligation to protect their fetus. Conclusion: The women appeared disempowered and to lack control over the care they received. Thus, they accepted conditions such as long waiting times in an uncomfortable environment and the disrespect they encountered during their visits. There was a discrepancy between what the women expected and needed from their antenatal care and the actual care and information they received, which did not satisfy their needs. This could be due to a lack of woman-centred care and limited involvement in the plan of care. Thus, women sought further reassurance by accessing private clinics, using online information, and networking with others, which also resulted in a late booking for public antenatal care.