<p>The technical development is advancing at high speed and now the turn has come </p><p>for the traditional paper to digitalize into the so called e-paper. The newspaper </p><p>industry has started to investigate the future possibilities of publishing the </p><p>traditional newspapers on e-paper. Today’s newspapers are mostly financed by </p><p>advertisement incomes, which makes the advertisers important players, who must </p><p>be taken into consideration at an introduction of the e-paper. Since the e-paper </p><p>does not exist as a finished product in the market today, in this essay we look into </p><p>what kind of functions or services that can attract advertisers to the e-paper on the </p><p>basis of the experiences made with the breakthrough of the web-newspapers. The </p><p>study was carried out by interviewing advertising managers at five well known </p><p>Swedish newspapers that have both a paper and a web edition. Our conclusions </p><p>were that the e-paper is seen as a complement to the medias of today and must be </p><p>able to offer something in addition to what is already offered by the medias today. </p><p>Some characteristics/functions for example colour, sound and moving pictures </p><p>have appeared as prerequisites or at least very important. If the readers are there, </p><p>the advertisers will automatically be attracted to the e-paper to be where the </p><p>readers are. Reduced print and distribution costs have been mentioned in articles </p><p>as an important driving force for replacing the traditional newspaper with the e- </p><p>paper. This driving force has not at all been cleared in this study. It will probably </p><p>take at least 10 years before we have a functioning, profitable channel in the e- </p><p>paper.</p>

The technical development is advancing at high speed and now the turn has come for the traditional paper to digitalize into the so called e-paper. The newspaper industry has started to investigate the future possibilities of publishing the traditional newspapers on e-paper. Today’s newspapers are mostly financed by advertisement incomes, which makes the advertisers important players, who must be taken into consideration at an introduction of the e-paper. Since the e-paper does not exist as a finished product in the market today, in this essay we look into what kind of functions or services that can attract advertisers to the e-paper on the basis of the experiences made with the breakthrough of the web-newspapers. The study was carried out by interviewing advertising managers at five well known Swedish newspapers that have both a paper and a web edition. Our conclusions were that the e-paper is seen as a complement to the medias of today and must be able to offer something in addition to what is already offered by the medias today. Some characteristics/functions for example colour, sound and moving pictures have appeared as prerequisites or at least very important. If the readers are there, the advertisers will automatically be attracted to the e-paper to be where the readers are. Reduced print and distribution costs have been mentioned in articles as an important driving force for replacing the traditional newspaper with the e- paper. This driving force has not at all been cleared in this study. It will probably take at least 10 years before we have a functioning, profitable channel in the e- paper.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs. Uppsatsen poängterar att en text alltid påverkas av den sociala och diskursiva praktiken då en text alltid är en del av ett produktionsled och ett sammanhang. Det förs också en diskussion kring problematiken med att dra en gräns mellan det privata och det offentliga då just bloggar befinner sig i gränslandet och att det därför är svårt att definiera vad som är privat och vad som är offentligt.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs. Uppsatsen poängterar att en text alltid påverkas av den sociala och diskursiva praktiken då en text alltid är en del av ett produktionsled och ett sammanhang. Det förs också en diskussion kring problematiken med att dra en gräns mellan det privata och det offentliga då just bloggar befinner sig i gränslandet och att det därför är svårt att definiera vad som är privat och vad som är offentligt.</p>

This thesis studies the use of infographics in Swedish web versionsof newspapers. The selected cases consist of two examplesfrom Swedish newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter aswell as a case from British newspaper The Guardian. The thesis’main purpose is to examine if the selected cases are making fulluse of the interaction possibilities websites provide as a mediumin order to achieve the aim of making information as easy tolearn as possible. This aim is to be seen as the main purpose ofinfographics in general according to theories in the areas of infographicsand cognitive multimedia learning.The three cases are then analyzed on the basis of criteriaconstructed from prior studies in infographics and cognitivetheory of multimedia learning using the method of reflectiveequilibrium.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles. Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper. The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities. / Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar. Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen. Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.

<p>Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles.</p><p>Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper.</p><p>The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities.</p> / <p>Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar.</p><p>Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen.</p><p>Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.</p>