I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition är högst 35 år – vad gäller utsikterna på arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadsläget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger på utredningar och statistik som gäller yngre akademikers etablering på arbetsmarknaden, i vilken utsträckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan män/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frågor om dimensionering av den högre utbildningen tas också upp. Högskoleverket har visat att år 2002 etablerade sig läkare, sjuksköterskor och apotekare snabbt, de hade en etableringsgrad på 90 procent ett och ett halvt år efter examen. Hög etableringsgrad hade också civilingenjörer, högskoleingenjörer och lärare, dock sjönk den för ingenjörer jämfört med året innan. För ekonomer syntes en tydlig nedgång, medan det för lärare och vårdutbildade syntes en uppgång. Examinerade med konstnärlig inriktning hade låg etableringsgrad, likaså humanister med kandidat- eller magisterexamen. Generellt är kvinnliga akademiker något mer drabbade av arbetslöshet än män. Av resultaten framgår att det i maj 2005 var 15 630 personer i åldersgruppen 25 – 35 år med minst tvåårig akademisk utbildning som var helt arbetslösa, av dem var 8 073 kvinnor och 7 557 män. Svårast var situationen för samhällsvetarna. I mars 2005 fick 3.9 procent av SACO:s: medlemmar i åldern 25 – 34 år ersättning från arbetslöshetskassan. Kvinnornas arbetslöshet var 4,4 procent och männens var 3,3 procent. I resultat II redovisas de tre unga akademikernas tankar och åsikter kring hur de upplevt studietiden, att vara arbetssökande och arbetslös samt deras syn på framtiden. Mina intervjupersoner efterfrågar alla specialistförmedlingar inom arbetsförmedlingen, de anser inte att de blivit bemötta med tillräcklig förståelse. Specialistförmedlingar är något som även SACO efterfrågar. De intervjuade har alla upplevt sviktande självförtroende under arbetslösheten. Vidare lyfter de fram den dubbla problematiken i att vara överutbildad och samtidigt sakna arbetslivserfarenhet, båda faktorer som varit hinder i arbetssökandet. Oron inför framtiden är stor hos yngre akademiker, något som framkommer både hos mina intervjupersoner och i utredningar. / Higher Education – and then what?A study of the Unemploymentsituation for Young Academics.